VA Grönhögen – Naturvårdsverket
Naturvårdsverket
Under sommaren har vi ställt frågor till olika myndigheter och experter. Här Naturvårdsverket:
Skickade även frågan till Svenskt Vatten, men ni är väl den styrande myndigheten?
Vi är några ortsbor som försöker förstå hur kommunens planarkitekt tänker. I vår by ligger ett avloppsreningsverk dimensionerat för 1500 Pe. Permanentboende som är kopplade till reningsverket är färre än 600 vuxna. Besökare framförallt sommartid ökar naturligtvis belastningen. Kravet från planarkitekten är exakta siffror för hur många fler abonnenter som kan kopplas på när detaljplaner är färdiga, samt svar på den faktiska belastningen.
Det här måste ju vara ett huvudbry i alla turistkommuner. Vad är kravet på kapacitet? Hur beräkna med stora säsongsvariationer? Kan man ens svara exakt på antalet fler abonnenter? Så vitt vi vet har man inte problem med reningsverket, förutom äldre ledningar med inläckage, som renoveras löpande.
Svar
Jag är osäker på om din fråga rör ett reningsverk som ni bybor ansvarar för eller om kommunen gör det, men oavsett har du helt rätt i att det är en utmaning att dimensionera rätt. Det är en balansakt mellan att inte riskera att övertrassera sin angivna storlek (jag återkommer till vad “angiven” innebär) – vilket kan vara ett miljöbrott (29 kap. 4 § b och c miljöbalken) – och att inte dimensionera för stort, vilket blir onödigt kostnadsdrivande. Generellt vill man ju inte heller riskera att överbelasta sin anläggning av rent praktiska orsaker. Man behöver också förhålla sig till hur lång tid det tar att få ett myndighetsbeslut och att projektera och bygga sin anläggning, så att man inte ska behöva börja om direkt med en ny process för utökning (eller annan anpassning) innan eller direkt i anslutning till att man blivit klar med den förra. För anläggningar med stora säsongvariationer tillkommer svårigheten att bygga en anläggning som fungerar bra vid dessa olika förutsättningar. Både över – och underbelastning kan göra det svårt att få till en bra rening.
Reningsverk i den storlek du beskriver (200 – 2 000 pe) är så kallade C-verksamheter, vilket betyder att det är anmälningspliktiga till den kommunala tillsynsmyndigheten. Det är i anmälan man anger storleken på reningsverket. Ett anmälningsförfarande är enklare än en tillståndsprövning, vilket skulle kunna motivera att man inte behöver lika stora marginaler. För anmälningspliktiga verksamheter är det därför troligen tiden att projektera och bygga som blir utslagsgivande för marginalerna. Planarkitekten i ert fall kan ju också vilja försäkra sig om att belastningen inte passerar 2 000 pe så att det blir fråga om tillståndsplikt.
För tillståndspliktiga reningsverk är kravet från myndighetshåll (3 och 7 §§ NFS 2016:6) att dimensionera för den “maximala genomsnittliga veckobelastning” som tillförs reningsverket under ett år. Man ska alltså ta hänsyn till den högsta förutsebara belastningen. Va-verksamheter i sommarturistkommuner brukar sikta på “midsommaraftons eftermiddag” (har man kommunalt dricksvatten ska ju det också klara att leverera även när efterfrågan är stor) medan vinterorter dimensionerar för sport- och påsklov . Man ska också dimensionera så att reningen “fungerar tillfredsställande under alla normala lokala klimatförhållanden”. Här kan du läsa mer.
För mindre anläggningar är det i stället de mer allmänt formulerade kraven om hänsyn i andra kapitlet miljöbalken och den särskilda hänsynsregeln i 9 kap. 7 § miljöbalken som ska följas:
9 kap. 7 § MB Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.
Naturvårdsverket har några gamla dimensioneringsanvisningar i ett gammalt allmänt råd som kan illustrera hur man normalt tänker (se avsnitt 8), men vi ger inte ut den typen av detaljerad vägledning längre, utan överlåter det till branschen. Men summa summarum så låter det inte orimligt i mina öron att reningsverket behöver ha betydligt högre kapacitet än antalet fastboende vuxna.
Ett reningsverk i er storlek ska kontrolleras med minst 8 dygnsprover per år (12 § tabell 5, NFS 2016:6). Om det är ni som ska visa att ni har tillräcklig kapacitet, och för att få en känsla för er nuvarande belastning, kan ni passa på att även ta några inkommande prover i samband med utgåendekontrollen och då försöka planera provtagningen till tillfällen då man kan förvänta sig att belastningen är relativt hög. Ni kan också prata med tillsynsmyndigheten (miljökontoret) om deras bedömning av anläggningen och om den behöver byggas ut.
Hoppas detta klargjorde något.
Följdfråga
Tusen tack för utförligt svar. Det är kommunens reningsverk, och det planeras för fler bostäder. Men som du skriver är proceduren densamma. Även om midsommar passerat så är det fortfarande högsäsong på Öland. Om vi kan få kommunen att ta rätt prover nu i juli, så skulle det i alla fall visa åt vilket håll det lutar. Är det ett BOD 5 eller 7 som vi ska efterfråga, samt flödesmätning in/ut?
Svar
Kontinuerlig flödesmätning på utgående borde de redan ha, så de siffrorna borde ni kunna begära ut.
I Sverige är det standard att mäta BOD7. Och ta gärna kontakt med tillsynsmyndigheten – de är ju betydligt bättre inlästa på anläggningen är vi är!
