Energiplanering på Öland – hur hamnade vi här?

Världsarvet Södra Ölands Odlingslandskap

Södra Öland är ett säreget landskap. Här har människan levt i samklang med naturen under femtusen år. Den milsvida utsikten i det flacka landskapet var den avgörande egenskapen som gav oss världsarvet för 25 år sedan. Odlingslandskapet var grunden, men den unika upplevelsen att överblicka de tidlösa byarna och markerna, där endast kyrktornen och fyren Långe Jan bryter av, finns inte någon annanstans.

När Cementa sökte tillstånd att bygga vindkraft upp till 150 meter höga, förtydligade svenska Unescorådet världsarvets Outstanding Universal Value, OUV (enastående universellt värde):

I motivering för inskrivning av södra Ölands odlingslandskap på världsarvslistan anges att ingen annanstans i Europa är ett medeltida landskap så distinkt och lätt dechiffrerbart. Förmågan att uppfatta och förstå de kulturella värdena lyfts fram: Platsen har en utmärkt förmåga att illustrera de värden och de kulturella särdragen som är förknippade med odlingslandskapet. Dessa aspekter kommer att gå förlorade genom införandet av vertikala element som inte är tidlösa. Med vindkraftverk av denna storlek kommer en ny markanvändning att läggas till jordbrukets produktionsmark, den för energiproduktion.

Yttranden Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet (RAÄ), ICOMOS & UNESCO

ICOMOS brev till Mörbylånga kommun 2011
Vindkraftverk utan proportion hotar världsarv. ICOMOS ger sin syn på planer på storskaliga vindkraftsanläggningar inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap.

Länsstyrelsens yttrande jan 2012
ICOMOS hade redan bedömt att de aktuella etableringarna vid Albrunna, Kastlösa Södra och Ventlinge skulle innebära påtaglig skada på de kulturvärden som konstituerar världsarvet. Länsstyrelsen redovisar sedan sin egen bedömning och bakgrunden, inklusive ICOMOS/IUCN:s besök 1998.

Frågan lyftes också i riksdagen jan 2013. Thoralf Alfsson ställde en skriftlig fråga till kulturministern om vindkraft och världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Riksdagsfråga 2013

Vid Energimyndighetens samråd 2013 skrev Riksantikvarieämbetet: “Det är inte förenligt med Sveriges åtaganden enligt världsarvskonventionen att peka ut riksintressen för storskalig vindkraft inom världsarven Södra Ölands odlingslandskap och Tanum.”
Yttrande Riksantikvarieämbetet till Energimyndighetens samråd riksintresse vindbruk, 2013

ICOMOS comments on proposed wind turbines within the property sep 2013
ICOMOS bedömde att de föreslagna 130–155 meter höga vindkraftverken skulle förändra världsarvets landskap, bland annat genom en förändring från jordbrukslandskap till energiproduktion, och skada de värden som låg till grund för utnämningen.
Svensk översättning: ICOMOS kommenterar föreslagna vindkraftverk inom världsarvet

RAÄ till Mörbylånga kommun och landshövdingen dec 2013
RAÄ påminner om Sveriges åtagande enligt världsarvskonventionen och uppmanar kommunen och Länsstyrelsen att ompröva sina ställningstaganden. De varnar för att världsarvet kan riskera att strykas.

ICOMOS till kommunen, Länsstyrelsen och O2 jan2014
ICOMOS står fast vid sin bedömning och kopplar vindkraftsetableringen direkt till världsarvets OUV. Samtidigt pekar de på den pågående översiktsplaneringen som en möjlighet att skapa en gemensam målbild för världsarvet.

RAÄ till UNESCO mars 2014
RAÄ rapporterar hela konflikten till UNESCO: ICOMOS bedömning, kommunens och Länsstyrelsens ställningstaganden, RAÄ:s egna försök att få dem att ompröva samt kommunens beslut att gå vidare med sex verk.

Efter en långvarig rättsprocess med flera parallella bygglov och ett stort antal överklaganden upphävde Mark- och miljödomstolen i Växjö kommunens beslut att bygga vindkraft vid Albrunna.

Ett tidlöst ansvar för all framtid

Ett världsarv är ett kulturminne eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. Det är något som på ett alldeles unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. Något som anses vara så ovärderligt att det ska skyddas och bevaras för all framtid. För att en plats ska utses krävs att den har ett så kallat “enastående universellt värde“ (Outstanding Universal Value, OUV). Världsarven delas in i två huvudgrupper: kulturarv och naturarv. Kulturarven är skapade av människan, medan naturarven är opåverkade miljöer. Södra Ölands odlingslandskap är ett kulturarv. Det enastående universella värdet är oföränderligt.

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Det är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken och har ersatts av andra skyddsformer på många håll. I Kalmar län finns landskapsbildsskydd endast kvar på södra Öland i Mörbylånga kommun, inom det område som utgör världsarvet Södra Ölands odlingslandskap.

2007 upphävdes skyddet för Borgholms kommun och de fyra nordligaste socknarna i Mörbylånga. Vid nomineringen till Unesco hade Sverige visat upp landskapsbildsskyddet som ett bevis på att det fanns tillräckliga lagar för att skydda området. Länsstyrelsen slog därför fast att ett upphävande av skyddet i världsarvsområdet inte var möjligt. Redan då krävde Mörbylånga kommun att landskapsbildsskyddet skulle upphävas helt och hållet. Både Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Naturvårdsverket motsatte sig ett fullständigt upphävande. RAÄ krävde att man först måste utreda de samlade konsekvenserna för kulturlandskapets värden. Länsstyrelsen ansåg att skyddet från 1966 var föråldrat och så snart som möjligt borde ersättas av områdesbestämmelser via PBL (Plan- och bygglagen). Beslut Delvis upphävande av landskapsbildsskyddet på Öland

Landskapsbildsskyddet fanns redan när världsarvet kom till. Det visar att skyddet inte bara är ett gammalt hinder som blivit kvar, utan en del av den längre traditionen att värna Ölands landskap. I den nya översiktsplanen, ÖP 2045, aktualiseras frågan på nytt då kommunen återigen föreslår att landskapsbildsskyddet ska avvecklas, en linje som kommunalrådet Michael Granstedt (S) driver i media.

Energimyndigheten riksintresse vindkraft

Vem gör vad? Energimyndigheten pekar ut riksintressen för energiproduktion. Länsstyrelsen bevakar statens intressen och världsarvet. Kommunen har planmonopolet. Riksintressen är ett centralt underlag för Länsstyrelsens och andra myndigheters bedömningar. Riksintressen för vindkraft var 2008 Utgrunden, 2013 Utgrunden och Ryd, och 2025 endast Utgrunden.

Samrådsförslaget 2012 omfattade stora områden på södra Öland. Riksantikvarieämbetet reagerade kraftigt i sitt yttrande 2013: ”Ett nytt stort område av riksintresse för vindbruk på södra Öland är uteslutet”. De föreslagna riksintressena i världsarvet togs därefter bort.

Kartor riksintresse

Mörbylånga kommun

Riksintresset är normalt den yttre ramen för kommunens vindkraftsplanering. Några kommuner har valt att gå längre än den ramen och redovisar det öppet. Mörbylånga kommuns egen planering har hittills undgått den breda granskning som den förtjänar i den nya översiktsplanen, ÖP 2045. En väsentlig detalj, som inte tydligt kommunicerats, är att kartlagret Energiproduktion är den nya vindkraftsplanen. Enligt världsarvskonventionen ska information lämnas tidigt om planer som kan påverka världsarvet. Det har inte skett. Varken Energimyndigheten, Länsstyrelsen eller Riksantikvarieämbetet involverades.

Kartor Vindkraftsplan 2011 & Energiproduktion ÖP 2045

Ett historiskt eko. Det är värt att jämföra kommunens karta över Energiproduktion med Energimyndighetens förslag till riksintressen för vindbruk från 2012. Det som staten då föreslog på södra Öland väckte ett kraftigt yttrande från Riksantikvarieämbetet och ledde till att riksintressen för vindbruk i världsarvet togs bort. Nu återkommer en liknande geografisk utbredning i kommunens planering – under beteckningen Energiproduktion.

CE4EUI – Clean Energy for EU Islands

Socialdemokraterna och Centerpartiet styrde kommunen när den ansökte till EU-projektet Clean Energy for EU Islands (CE4EUI). Matilda Wärenfalk (S) höll välkomsttal på Clean Energy for EU Islands-forum i Stockholm 2019. Hennes efterträdare Michael Granstedt (S) säger till Epoch Times att kommunen vill bli “självförsörjande på energi och att vindkraft inte går i clinch med världsarvet”.

Faktum är att Öland redan producerar mer el än vad som förbrukas (440 GWh vindkraft mot 310 GWh förbrukning), en överproduktion på cirka 40 procent. Sverige har ett överskott av elproduktion på cirka 20 procent – som går på export.

EU-rapporten Assessment of the Wind Power potential on Öland änvänds som underlag i kommunens arbete med den nya översiktsplanen, ÖP 2045. EU-konsulterna gör detaljerade beräkningar för ett scenario med upp till 1 303 nya vindkraftverk på Öland, samt repowering; alltså att befintliga verk ersätts med betydligt större anläggningar. Redan nu tillåter Mörbylånga kommun att repowering av enstaka verk godkänns på delegation i stället för att alla verk i området prövas tillsammans i en bygglovsprocess där grannarna har insyn och talan. Rapportens beräkningar omfattar områden på södra Öland där vindkraftens påverkan på världsarvet är en central planeringsfråga.

16 områden för energiproduktion ÖP 2045 samråd

Det är först i samrådsredogörelsen som den gamla vindkraftsplanen nämns: “Borgholms kommun ser gärna ett förtydligande gällande Mörbylånga kommuns syn på en fortsatt gemensam planering för förnybar energiproduktion. Den gällande gemensamma Vindkraftsplanen från 2011 kommer att arbetas in i ÖP 2045 och därefter släckas ut vid antagandet.” En väsentlig detalj, som inte tydligt kommunicerats, är att kartlagret Energiproduktion är den nya vindkraftsplanen.

Kartor med de 16 områden som pekas ut för Energiproduktion i ÖP 2045 samråd

Energimyndigheten hade samråd för riksintresse vindkraft hösten 2025. Här fanns alla möjligheter för kommunen att driva frågan om att de egna områdena skulle klassas som riksintresse. Det gjorde man inte. “Energimyndighetens förslag om riksintresse för land- och havsbaserade vindkraftverk står inte i konflikt med kommunens mål och ambitioner i miljö- och klimatstrategin 2023–2030, och inte heller med den rapport om landbaserad vindkraft som kommunen har tagit fram i samarbete med Europeiska kommissionen. De nya kriterier som Energimyndigheten har presenterat påverkar inte kommunens framtida beslut, eftersom det inte finns några nya riksintresseområden inom kommunen.” Yttrande

“Länsstyrelsen har inte gjort någon IA (Impact Assessement), av kommunens ÖP 2045 utifrån Världsarvets OUV. Det finns exempel på att IA för världsarv tagits fram, men det är ofta först vid ett verkligt scenario, dvs ett aktuellt projekt som är inne för tillståndsprövning eller vid tematiserade planeringsprocesser till exempel vindbruksplaner, fördjupad översiktsplan eller annat som det är aktuellt.” Referens DNR 6141-2026 Riksantikvarieämbetet har inte mottagit någon remiss om översiktsplanen och har inte yttrat sig. Epost Energimyndigheten svarar “Vi har inte haft inspel från EU-projekt till riksintressearbetet.” Epost

Generationsväxling – Repowering

Gamla vindkraftsanläggningar förnyas genom att byta ut turbiner, torn och rotorblad. Antingen genom en helt ny installation eller genom att återanvända till exempel torn men med längre rotorblad. Rapporten för CE4EUI lade stor vikt vid möjligheterna för repowering, det vill säga generationsväxling. Några ansökningar har dykt upp på södra Öland de senaste åren.

Vid Kristinelund står nu fem vindkraftverk som är 45 meter höga. Tillräckligt låga för att inte ha hinderbelysning, men väl synliga på 9 kilometers avstånd. Ansökan att ersätta de fem låga gårdsverken med tre begagnade vindkraftverk 110 meter höga lämnades in våren 2024. För att reda ut hur vår närmiljö skulle förändras och påverkas anlitade vi konsulten Bertil Persson för både teknisk analys av Natura 2000 ansökan jämte ljudkartor och bildmontage. Synpunkter lämnades in av närboende. Projektet har hittills inte gått vidare.

Vid Kastlösa står 17 verk 61 meter höga. Ett bygglov lämnades in för ett av verken, med bibehållen tornhöjd men med fem meter längre rotorblad. Byggnadsinspektören noterar att rotordiametern enligt handlingarna ökar från 21 till 26 meter, vilket innebär en ökning av rotationsytan med cirka 53 procent. En sådan ökning kan påverka omgivningen, exempelvis genom förändrat ljudutsläpp. I synpunkterna påtalades att detta skulle kunna vara första steget till en uppväxling av hela området. Ett helhetsgrepp med bullerberäkningar, påverkan på fastighetsvärden, strandskydd, världsarvet och fågellokaler vore på sin plats för alla 17 verk, då risken föreligger att varje successiv utbyggnad blir lite högre än den förra. Miljö- och byggnadsnämndens ärende ströks från dagordningen och hanterades på delegation av miljöenheten, med ny ansökan och startbesked.

Hur får man in det tidlösa perspektivet?

Det som ska bevaras riskerar att bli osynligt i den byråkratiska kvarnen. Världsarvets OUV är inte ett tidsbegränsat planeringsintresse. En ny översiktsplan eller en ny politisk majoritet gör inte det värde som Sverige har åtagit sig att bevara mindre giltigt. Men när förändringar hanteras ett ärende i taget – ett bygglov, ett generationsskifte, ett delegationsbeslut – finns en risk att den långsiktiga förändringen av landskapet inte längre syns. Hur får man in det tidlösa perspektivet i en process som hela tiden arbetar med en pusselbit i taget?

Om en statlig myndighet som har ett övergripande ansvar för världsarvskonventionen inte har informerats om en översiktsplan som kan påverka världsarvet – hur ska en sådan brist i samordningen rättas till inom den fortsatta planprocessen? Bollen ligger hos kommunfullmäktige. Kommunen har planmonopolet och kommunfullmäktige kan återremittera ÖP 2045 för omarbetning och kräva att berörda statliga myndigheter involveras.

Debatt, artiklar och insändare

Debatt: S vill luckra upp skydd på södra Öland för att bygga vindkraft
Varför är det så viktigt för Socialdemokraterna att avveckla skydd på södra Öland till förmån för vindkraft? Vi riskerar att förlora vårt starkaste varumärke, världsarvet Södra Ölands odlingslandskap.
Riks september 2026
→ Läs artikeln

Artikel: Vill riva upp skydd kring alvaret – för ny vindkraft
Mörbylånga kommun pekar ut statliga regelverk som hinder för kommunens utveckling.
Barometern augusti 2026
→ Läs artikeln

Debatt: Gör om och gör rätt
”Stora beslut om landskapet ska fattas öppet, inte bakas in i ett kartlager.”
Dagens Kalmar augusti 2026
→ Läs artikeln

Artikel: Världsarv på Öland krockar med gröna omställningen
Michael Granstedt (S) säger till Epoch Times att kommunen vill bli “självförsörjande på energi och att vindkraft inte går i clinch med världsarvet”
Epoch Times juni 2026
→ Läs artikeln

Debatt: EU har storskaliga energiplaner för Öland
Bakom tekniska formuleringar om självförsörjning, ”repowering” och energiproduktion döljer sig en konflikt om vem som ska bestämma över Ölands landskap, elnät och världsarv – svenska myndigheter, lokala planerare eller konsulter i Bryssel. 
Epoch Times juni 2026
→ Läs artikeln

Debatt: Så smygs EU:s vindkraftsplan in på Öland
Hur ett okänt EU-projekt blev underlag för nya områden för storskalig vind- och solkraft i Mörbylånga kommuns ÖP 2045 – med scenarier på upp till 1 300 vindkraftverk.
Samnytt maj 2026
→ Läs artikeln

Debatt: Vi bygger bort det Sverige vi lovat att bevara
ÖP 2045 innebär ett vägskäl där fokus flyttas från det unika tusenåriga landskapet till vindkraft, energiproduktion och urban förtätning – med risk att både världsarvet och vår identitet går förlorade.
Debatt Bulletin april 2026
→ Läs artikeln

Debatt: Hur sätter man ett pris på det ovärderliga?
Det ligger något djupt ologiskt i att räddningen för klimat och miljö vore stora industrianläggningar mitt i ett känsligt havslandskap.
Svenska Dagbladet februari 2023
→ Läs artikeln

Insändare: Världsarvet – vårt starkaste varumärke – ska inte offras för mer vindkraft
När energiproduktion och förtätning får företräde riskerar vi att offra det som gör Öland unikt – världsarvet och vår identitet.
Ölandsbladet och Barometern april 2026
→ Läs artikeln

Debatt: Tystnad och mörker snart ett minne blott med vindkraft
En storskalig utbyggnad av vindkraftverk hotar att förstöra den naturliga tystnaden och mörkret genom omfattande ljud- och ljusföroreningar.
Epoch Times juni 2023
→ Läs artikeln

Debatt: Behövs vindkraften?
Den storskaliga vindkraftsutbyggnaden i Östersjön skapar obalans i elförsörjningen, ökar behovet av fossil reservkraft och låter utländska bolag exploatera svensk natur för el export.
Barometern, Ölandsbladet med flera
→ Läs artikeln

Insändare: Kvarnen är bara till nytta när det är malbörd
Redan de gamla Ölänningarna förstod att bara när det är malbörd (vind nog att mala) är kvarnen till nytta. Även de modernare varianterna producerar el endast när det blåser lagom mycket.
Ölandsbladet nov 2021
→ Läs artikeln