| |

Sydostleader – EU skatt i retur

Dela

De Sydeuropeiska länderna är duktiga på att använda EU-pengar. De satsar på infrastruktur (grundläggande samhällsfunktioner som vägar, järnvägar, elnät, energisystem, telenät, Internet, vatten- och avloppsnät, utbildningsväsen, sjukvård, bebyggelse och fastighetsstruktur). Vi har nog en del att lära av dem, de får ut mer än de betalar in, och använder pengarna på konkreta projekt.

SydostLeader är en del av EU:s Landsbygdsprogram, med en metod där privat, ideell och offentlig sektor arbetar tillsammans för att bidra till lokal utveckling. Föreningens utvecklingsområde, för programperioden 2023 – 2027, sträcker sig över fjorton kommuner; Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Mörbylånga, Lessebo, Nybro, Olofström, Ronneby, Sölvesborg, Tingsryd, Torsås samt Uppvidinge. Utvecklingsområdet sträcker sig därvid över tre län i sydöstra Sverige; Blekinge-, Kalmar- och Kronobergs län. Läs hela följebrevet.

Under sommaren har jag läst igenom och funderat över remissutgåvan. Jag lägger ut mina tankar här, och tar gärna med fler kommentarer innan jag skickar in svar. Remissvar senast den 31 augusti 2021 och de ser helst att svaret skickas i wordformat till info@sydostleader.se om du vill skicka in egna funderingar.

I stället för att kommentera de 56 sidorna text, tänkte jag börja med rent konkret vad Sydöland skulle ha nytta av:

För Sydöland är tomter, detaljplaner, permanentboende och mertidsboende det viktigaste. Folk vill flytta hit men vi saknar varor i butiken i väntan på nya detaljplaner/avstyckningar. Remissutgåvan för Sydostleader har ett stort fokus på en ökad besöksnäring. Nu är det rätt många kommuner med i potten denna gång, men Ölandskommunerna har helt andra problem som känns betydligt viktigare. Vi efterlyser snarare att man lättar på gasen med turismen. Hur ska lilla Öland orka? Sommaren 2021 såg Sydöland en fördubblad vattenförbrukning jämfört med 2020 och vattentrycket var tidvis knappt en rännil.

Mindre bussar som går i skyttel/cirkeltrafik Näringsidkare har svårt att rekrytera personal för de kan inte ta sig till jobbet. Turisterna skulle kunna hoppa på och av vid attraktioner i stället för att ta bilen/husbilen. Vandrare och cyklister skulle lättare ta sig till olika delar av lederna. På solen och vindarnas ö behövs busskurer. Ett fungerande bussnät är en förutsättning för barnfamiljer och boende utan bil.

Asfaltera väg 925 på östra sidan Beläggningen med oljegrus på den tungt trafikerade vägen har föranlett många spaltmeter i lokaltidningen.

Bygg färdigt VA-nätet i hela Mörbylånga kommun. Anlägg cykelleder ovan de nedgrävda rören.

Bygg toaletter längs vägarna. Det är ohållbart med den volym turister vi har på Sydöland att inte ha allmänna faciliteter.

Nya rör och avskiljningstankar för drivmedelsmackarna. Utan möjlighet att tanka bilen flyr turister och permanentboende. Drivmedel är en grundläggande service för landsbygdens överlevnad.

Rusta upp samlingslokaler I socknarna finns samlingslokar som är viktiga för byns gemenskap. Att kunna erbjuda konserter, teater, utställningar är en kulturell gärning både för boende och turister.

Medborgarhuset i Grönhögen, Ventlinge socken

Äldreboende på Sydöland För den som maxat hemtjänst och behöver biståndsbedömt boende hänvisas man mil hemifrån, svårt för nära och kära att titta in och hälsa på, långt ifrån den lugna landsbygd man levt i. Avsaknaden av äldreboende bidrar till utflyttning och avfolkning.

Vi behöver insatser som generarar skatteintänkter. Mycket av texten uppehåller sig vid sysselsättning som kostar skattepengar, men ytterst sällan leder till självförsörjande. Antalet turister säger noll om lönsamheten för företagen och kommunen. När någon har en idé som att starta egen firma som hantverkare, städfirma eller sommarbageri eller är det knappast genusperspektiv, demokratifrågor, eller FNs agenda som upptar deras tankar. Att lägga in andra direktiv, oavsett om de är bra eller dåliga, än landsbygdens överlevnad är som att sätta bromsklossar på utvecklingen. Vi behöver fokusera på vad som är bäst för vår landsbygd och folket som bor här.

För att kunna hjälpa andra måste man ta hand om sig själv först. Det hör vi varje gång vi flyger, ”Sätt på dig syrgasmasken först innan du hjälper ditt barn”. Det är en enorm skillnad mellan att hjälpa människor att lyfta av egen kraft och att göra dem beroende av dig. Citat ur Bortom förnekelsens dimmor

close

Följ via epost - alla inlägg

Similar Posts

20 Comments

  1. Vilken utsökt summering, Eva!

    Har ögnat de 56 sidorna och har en klar åsikt: Ett bedrövligt byråkratiskt hopkok. Det är nästan hopplöst svårt att få ett grepp om läget och utvecklingsmöjligheterna om ALLT ska med. Det blir för mycket snömos, för långt, för trist, för krävande för gemene man. Texten är en enda stor önskelista. Allt är viktigt. Det är lika avtändande läsning som motsvarande önskelistadokument 1970. Nu är det jul igen!

    Nej, ska utvecklingen styras av såna dokument tror jag det blir svårt att få folk engagerade. Och det är ändå FOLKET som fixar skivan till slut.

    Byråkratin måste bekämpas. Har man nåt viktigt att säga kan en A 4 sättas som gräns. 😉

    1. Tack Staffan! Det har tagit mig hela sommaren att beta igenom hela texten, man orkar bara lite i taget. Snömos var exakt min tanke, funderade länge hur jag skulle svara. Det finns ju en hel del faktafel i texten. Om jag orkar ska jag ta mig an dem i remissvaret.

  2. Vilken utsökt summering, Eva!

    Har ögnat de 56 sidorna och har en klar åsikt: Ett bedrövligt byråkratiskt hopkok. Det är nästan hopplöst svårt att få ett grepp om läget och utvecklingsmöjligheterna om ALLT ska med. Det blir för mycket snömos, för långt, för trist, för krävande för gemene man. Texten är en enda stor önskelista. Allt är viktigt. Det är lika avtändande läsning som motsvarande önskelistadokument 1970. Nu är det jul igen!

    Nej, ska utvecklingen styras av såna dokument tror jag det blir svårt att få folk engagerade. Och det är ändå FOLKET som fixar skivan till slut.

    Byråkratin måste bekämpas. Har man nåt viktigt att säga kan en A 4 sättas som gräns. 😉

  3. Tack Staffan! Det har tagit mig hela sommaren att beta igenom hela texten, man orkar bara lite i taget. Snömos var exakt min tanke, funderade länge hur jag skulle svara. Det finns ju en hel del faktafel i texten. Om jag orkar ska jag ta mig an dem i remissvaret.

  4. Kommentarer uppfångade i mail och sociala medier:
    Kanon!
    Många bra idéer i ditt inlägg. Bättre kommunikationer och asfalterade vägar behövs verkligen. Bidrag till små bensinstationer så de kan klara ombyggnad enligt de nya kraven är också nödvändiga.
    Offentliga toaletter behövs mycket mer.
    Bygger dom offentliga toaletter ska det även gå att tömma husbils/ husvagns toaletter och fylla på vatten. Ta en slant för det så kommer det även in pengar.
    Det ska också gå att slänga sopor på alla rastplatser som det är nu kanske det finns en liten liten papperskorg.
    Detta gör att folk slänger skiten i naturen i stället.
    Ditt förslag kostar mycket pengar, men som du skrev måste man nog ta betalt också. Det går åt mycket vatten till husbilarna, så där får man tänka till ordentligt. Det borde till en kampanj om att man ska hushålla med vattnet.
    Det blir väl som en servicestation för husbilarna, då är det klart att man måste ta betalt. Om vi nu har EU skattemedel att sätta sprätt på är det bättre att satsa på infrastruktur än pysselsättning.
    Ute i Sverige finns sånna stationer redan. Även runt om Europa. Det behöver inte vara många. Men ett par. Tror det skulle underlätta för oss alla som driver ställplatser och campingar. Det är alldeles för många som kör in tankar och fyller helt gratis. Dom sticker bara. Eller så lägger sig en del utanför för att sen när alla har somnat utnyttja dom både det ena med det tredje.
    Finns det då sånna här stationer blir det lättare för dom. Samt att kommunen tjänar pengar på det.
    Jag vet, jag har sett de fina stationerna i Tyskland tex. Vi är också drabbade av snylt gäster, både på parkeringen, servicehuset och vår återvinnings station.
    Jag är inte emot på något sätt, men det kommer att kosta flera hundra tusen. Kommunen räknar med en ca. kostnad för en toalett på 200.000:-
    Ja all infrastruktur kostar. Men infrastruktur är grundbulten i samhället. Om vi nu har möjlighet att få tillbaka en del av EU-skatten är det avsevärt bättre att satsa på infrastruktur än pysselsättning.
    Så många bra och viktiga förbättringar du lyfter fram!
    För turister inte för bofasta.

  5. Kommentarer uppfångade i mail och sociala medier:
    Kanon!
    Många bra idéer i ditt inlägg. Bättre kommunikationer och asfalterade vägar behövs verkligen. Bidrag till små bensinstationer så de kan klara ombyggnad enligt de nya kraven är också nödvändiga.
    Offentliga toaletter behövs mycket mer.
    Bygger dom offentliga toaletter ska det även gå att tömma husbils/ husvagns toaletter och fylla på vatten. Ta en slant för det så kommer det även in pengar.
    Det ska också gå att slänga sopor på alla rastplatser som det är nu kanske det finns en liten liten papperskorg.
    Detta gör att folk slänger skiten i naturen i stället.
    Ditt förslag kostar mycket pengar, men som du skrev måste man nog ta betalt också. Det går åt mycket vatten till husbilarna, så där får man tänka till ordentligt. Det borde till en kampanj om att man ska hushålla med vattnet.
    Det blir väl som en servicestation för husbilarna, då är det klart att man måste ta betalt. Om vi nu har EU skattemedel att sätta sprätt på är det bättre att satsa på infrastruktur än pysselsättning.
    Ute i Sverige finns sånna stationer redan. Även runt om Europa. Det behöver inte vara många. Men ett par. Tror det skulle underlätta för oss alla som driver ställplatser och campingar. Det är alldeles för många som kör in tankar och fyller helt gratis. Dom sticker bara. Eller så lägger sig en del utanför för att sen när alla har somnat utnyttja dom både det ena med det tredje.
    Finns det då sånna här stationer blir det lättare för dom. Samt att kommunen tjänar pengar på det.
    Jag vet, jag har sett de fina stationerna i Tyskland tex. Vi är också drabbade av snylt gäster, både på parkeringen, servicehuset och vår återvinnings station.
    Jag är inte emot på något sätt, men det kommer att kosta flera hundra tusen. Kommunen räknar med en ca. kostnad för en toalett på 200.000:-
    Ja all infrastruktur kostar. Men infrastruktur är grundbulten i samhället. Om vi nu har möjlighet att få tillbaka en del av EU-skatten är det avsevärt bättre att satsa på infrastruktur än pysselsättning.
    Så många bra och viktiga förbättringar du lyfter fram!
    För turister inte för bofasta.

  6. Kommentarer uppfångade i mail och sociala medier:
    Kanon!
    Många bra idéer i ditt inlägg. Bättre kommunikationer och asfalterade vägar behövs verkligen. Bidrag till små bensinstationer så de kan klara ombyggnad enligt de nya kraven är också nödvändiga.
    Offentliga toaletter behövs mycket mer.
    Bygger dom offentliga toaletter ska det även gå att tömma husbils/ husvagns toaletter och fylla på vatten. Ta en slant för det så kommer det även in pengar.
    Det ska också gå att slänga sopor på alla rastplatser som det är nu kanske det finns en liten liten papperskorg.
    Detta gör att folk slänger skiten i naturen i stället.
    Ditt förslag kostar mycket pengar, men som du skrev måste man nog ta betalt också. Det går åt mycket vatten till husbilarna, så där får man tänka till ordentligt. Det borde till en kampanj om att man ska hushålla med vattnet.
    Det blir väl som en servicestation för husbilarna, då är det klart att man måste ta betalt. Om vi nu har EU skattemedel att sätta sprätt på är det bättre att satsa på infrastruktur än pysselsättning.
    Ute i Sverige finns sånna stationer redan. Även runt om Europa. Det behöver inte vara många. Men ett par. Tror det skulle underlätta för oss alla som driver ställplatser och campingar. Det är alldeles för många som kör in tankar och fyller helt gratis. Dom sticker bara. Eller så lägger sig en del utanför för att sen när alla har somnat utnyttja dom både det ena med det tredje.
    Finns det då sånna här stationer blir det lättare för dom. Samt att kommunen tjänar pengar på det.
    Jag vet, jag har sett de fina stationerna i Tyskland tex. Vi är också drabbade av snylt gäster, både på parkeringen, servicehuset och vår återvinnings station.
    Jag är inte emot på något sätt, men det kommer att kosta flera hundra tusen. Kommunen räknar med en ca. kostnad för en toalett på 200.000:-
    Ja all infrastruktur kostar. Men infrastruktur är grundbulten i samhället. Om vi nu har möjlighet att få tillbaka en del av EU-skatten är det avsevärt bättre att satsa på infrastruktur än pysselsättning.
    Så många bra och viktiga förbättringar du lyfter fram!
    För turister inte för bofasta.

  7. Ännu en kommentar i flödet:
    Nu har jag läst så ögonen glöder. Mycket intressant. ‘Smarta landsbygder/byar’,
    känns mest angeläget, men allt är ju viktigt och ska naturligtvis ‘hänga ihop’…
    (undrar om storleken på de ev tänkta bidrag som skulle komma ifråga…)
    Skulle vara intressant med en möjlig ‘utveckling’ /samarbete, med fastlänningarna t ex i Blekinges kustområden…
    Ska vi /(ni i Nätverk Sydöland?!), träffas och prata igenom detta så måste det ska snarast…

    1. Smarta byar är lik tanken med Bredbandsbullerbyn. Vi har ju redan fiber och fler och fler flyttar hit som jobbar uppkopplade hemifrån. Så konceptet är redan på gång. Lätt att man inte tar upp det som redan finns, eller i alla fall på naturlig väg att etableras.

  8. Ännu en kommentar i flödet:
    Nu har jag läst så ögonen glöder. Mycket intressant. ‘Smarta landsbygder/byar’,
    känns mest angeläget, men allt är ju viktigt och ska naturligtvis ‘hänga ihop’…
    (undrar om storleken på de ev tänkta bidrag som skulle komma ifråga…)
    Skulle vara intressant med en möjlig ‘utveckling’ /samarbete, med fastlänningarna t ex i Blekinges kustområden…
    Ska vi /(ni i Nätverk Sydöland?!), träffas och prata igenom detta så måste det ska snarast…

    1. Smarta byar är lik tanken med Bredbandsbullerbyn. Vi har ju redan fiber och fler och fler flyttar hit som jobbar uppkopplade hemifrån. Så konceptet är redan på gång. Lätt att man inte tar upp det som redan finns, eller i alla fall på naturlig väg att etableras.

  9. Kommentarerna fortsätter att trilla in:
    Landsbygden är inte ett integrationsprojekt. Det har lagts hur mycket pengar som helst för att få utrikes födda i arbete, ändå ligger självförsörjningsgraden långt under svenskarnas. Utbildningsnivån är avsevärt lägre, eller rent av obefintlig, och av de få som får jobb efter alla insatser hade de flesta klarat det på egen hand.
    Detta gäller generellt hela kategorin “står långt ifrån arbetsmarknaden” oavsett om de är ungdomar eller mitt i livet. Utan gymnasiekompetens finns det få jobb. Jobben blir färre och kräver allt högre kompetens. Instegsjobb, fas 3 osv utnyttjas av arbetsgivare för att ta in billig arbetskraft. När subventionen tar slut får personen återgå till a-kassa, sen blir det ny insats, det blir en evig rundgång av tillfälliga jobb.

  10. Kommentarerna fortsätter att trilla in:
    Landsbygden är inte ett integrationsprojekt. Det har lagts hur mycket pengar som helst för att få utrikes födda i arbete, ändå ligger självförsörjningsgraden långt under svenskarnas. Utbildningsnivån är avsevärt lägre, eller rent av obefintlig, och av de få som får jobb efter alla insatser hade de flesta klarat det på egen hand.
    Detta gäller generellt hela kategorin “står långt ifrån arbetsmarknaden” oavsett om de är ungdomar eller mitt i livet. Utan gymnasiekompetens finns det få jobb. Jobben blir färre och kräver allt högre kompetens. Instegsjobb, fas 3 osv utnyttjas av arbetsgivare för att ta in billig arbetskraft. När subventionen tar slut får personen återgå till a-kassa, sen blir det ny insats, det blir en evig rundgång av tillfälliga jobb.

  11. Jag samlade ihop inlägget och kommentarer i ett word-dokument och skickade in till Sydostleader. Svar med i stort sett vändande post med tips om fler finansieringsmöjligheter:
    “Tack Eva för ditt bidrag till vår remissutgåva.

    Många intressanta och engagerade synpunkter som vi kommer att beakta i det fortsatta arbetet. Vår förhoppning är att även Mörbylånga ska bli en del av SydostLeader i kommande programperiod. För detta för vi en bra dialog med bl a kommunen och vill även säkerställa att strategin ska bli ett bra verktyg för de utmaningar och utvecklingsbehov som finns på södra Öland.

    Vill också betona att aktuell remissutgåva mer ska ses som ett verktyg för styrelsens interna projetberedningsarbete och dialoger med Jordbruksverket och aktuella samverkansorganisationer. För kommande projektsökare m fl kommer en mer kortfattad “populärversion” att utarbetas.

    SydostLeader är likt andra Leaderområden en relativt liten aktör avseende projektstöd med bl a EU-medel. Noterar att några av dina/era tankar kräver lite större infrastrukturella insatser, varför jag rekommenderar att ni även studerar andra nationella aktörer med betydligt mer omfattande projektstödsmöjligheter.
    T ex. Länsstyrelsen för Landsbygdsfonden (EJFLU), Tillväxtverket när det gäller Regionalfonden (ERUF) och Svenska ESF-Rådet avseende Socialfonden (ESF).”

    Beroende på projekt finns också Cementa-pengar, Allmänna arvsfonden m fl att söka. För den som nu orkar med alla papper…

  12. Jag samlade ihop inlägget och kommentarer i ett word-dokument och skickade in till Sydostleader. Svar med i stort sett vändande post med tips om fler finansieringsmöjligheter:
    “Tack Eva för ditt bidrag till vår remissutgåva.

    Många intressanta och engagerade synpunkter som vi kommer att beakta i det fortsatta arbetet. Vår förhoppning är att även Mörbylånga ska bli en del av SydostLeader i kommande programperiod. För detta för vi en bra dialog med bl a kommunen och vill även säkerställa att strategin ska bli ett bra verktyg för de utmaningar och utvecklingsbehov som finns på södra Öland.

    Vill också betona att aktuell remissutgåva mer ska ses som ett verktyg för styrelsens interna projetberedningsarbete och dialoger med Jordbruksverket och aktuella samverkansorganisationer. För kommande projektsökare m fl kommer en mer kortfattad “populärversion” att utarbetas.

    SydostLeader är likt andra Leaderområden en relativt liten aktör avseende projektstöd med bl a EU-medel. Noterar att några av dina/era tankar kräver lite större infrastrukturella insatser, varför jag rekommenderar att ni även studerar andra nationella aktörer med betydligt mer omfattande projektstödsmöjligheter.
    T ex. Länsstyrelsen för Landsbygdsfonden (EJFLU), Tillväxtverket när det gäller Regionalfonden (ERUF) och Svenska ESF-Rådet avseende Socialfonden (ESF).”

    Beroende på projekt finns också Cementa-pengar, Allmänna arvsfonden m fl att söka. För den som nu orkar med alla papper…

Leave a Reply

Your email address will not be published.