| |

Saknas: Bostäder och tomter

Dela

Vi har bildat en arbetsgrupp för Bofrågor i Nätverk Sydöland, medverkar gör Lisa Lundqvist, Marion Rasmussen Nilsson, Hans Sabelström, Ulrika Parboäng och jag som även är sammankallande. Vi hade vårt första digitala möte igår.

Att bo bra på äldre dar Lisa Lundquist berättade om Bocirkelns arbete för boende när vi blir äldre. Södra Möckleby Sockenförening drog igång en studiecirkel 2019 om möjligheter för seniorboende. De har gjort ett gediget arbete, med väl genomtänkta planer för gemensamhetsboende i både Södra Möckleby och Grönhögen. En sammanställning av arbetet i Bocirkeln kan du läsa här>>

Projektgrupper i Grönhögen och Södra Möckleby jobbar vidare med att förverkliga visionen.

När man blir äldre, kanske ensam, man orkar inte riktigt med hus och trädgård, kanske inte kan köra bil längre behövs en boendeform där det sociala står i centrum. Man kan hjälpa varandra. Ett gemensamhetsboende gör aktiviteterna lättare och roligare.

Det är inte lätt att hänga med i alla benämningar för boende för 55+. Idag är principen att man ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt med hemtjänst. Vid nybyggnation är kravet att entréplan är anpassad för den dag man kanske sitter i rullstol. I stället för att anpassa bostäder när det behövs, byggs alla nya bostäder tillgänglighetsanpassat. Äldreboende, eller särskilt boende, är obligatoriskt för kommunen att tillgodose. Vi lever längre och skjuter inflyttning på hemmet längre fram. Trygghetsboende hade jag uppfattat som ett mellanting 55+ och äldreboende, för de som har biståndsbedömt behov. Men det är ingen definierad kategori och faller inte under kommunernas ansvar. Begreppet verkar ha skapat mer förvirring än klarhet. De tidigare så kallade servicelägenheterna byggs inte längre, där hade man egen lägenhet, gemensam matsal om man önskade delta i måltiderna, och rätt mycket aktiviteter. Min farmor bodde så efter farfar gick bort. Det Bocirkeln nu skapar fyller tomrummet mellan villa och särskilt boende.

Inflyttningskampanjer Eva Engström berättade om videofilmerna som visats i sociala medier som en del av Kraftsamling Sydöland. De ligger i ett tidigare inlägg om olika sätt att stimulera inflyttning. Men det som saknas är bostäder och tomter. Så fort ett hus läggs ut på Hemnet så säljs det. Av de fyra tomterna som styckades av i Ventlinge såldes de första tre med bara en handmålad skylt med mobilnummer, nummer fyra gick via mäklare och då var den såld. Det byggs!

Behovet är större än utbudet. Så länge vi inte har detaljplaner klara, fler avstyckade tomter, tydliga boprojekt att lansera är det för tidigt att driva inflyttningskampanjer. När det finns “varor i butiken” (tack Ulrika Parboäng för liknelsen, det finns inget värre än att annonser går ut och varan inte finns i butiken) är det läge att rikta inflyttningskampanjer till definitiva målgrupper. Ett sätt är att annonsera i Birdlife för projekt som kan tänkas locka fågelskådare. Eller golftidningen för bostadsrättsbygge nära Grönhögens golfbana. Man kan också pitcha artiklar till tidskrifter vars läsare utgör målgrupper. Vi har flera hundra tusen besökare på Sydöland varje år. Hur når vi dem? Stor skylt vid vägen? En folder för alla verksamheter att dela ut? Men som sagt, först måste vi ha ett utbud. I Södra Möckleby har man en lista på möjligheter, men vad som är möjligt beror på detaljplaner och markägare. I Grönhögen väntar vi på detaljplaner och hoppas på en förnuftigare lagstiftning för strandskyddet.

Hur ser inflyttningskedjan ut? I Grönhögen har vi rätt bra koll. I stort sett alla har besökt Sydöland, antingen som golfare, fågelskådare, naturälskare eller konstnär. Eller så bor släkt eller vänner här. Allt eftersom man återkommer till bygden dyker det upp hus eller tomt, och så står man där med kontraktet i handen. Många börjar som fritidsboende, efterhand blir det mertidsboende, och när det är möjligt flyttar man hit. Ja det är folk i mogen ålder som flyttar hit. Vi har inkomsten säkrad eller tar med oss verksamheten. Kommunen borde lyfta att utbyggnaden av fiber är närapå komplett, tack vare projektgruppen som drev det från idé till verklighet. De 50+ som flyttat hit behöver tjänster. Det skapar jobb och företag, visserligen i liten skala men småskalighet är det som kännetecknar landsbygd. Trädgårdsarbete, städning, hantverkare – har inga som helst problem med sysselsättningen härnere.

Kompetensförsörjningen är en utmaning. Det finns inga bostäder för säsongsarbetare. Det saknas vettiga bussförbindelser. Ett förslag är en shuttlebuss som utgår från Mörbylånga och knyter an till KLTs nät. Om det byggs ett äldreboende härnere behövs bostäder för de som ska jobba där. Hur vill de bo? Av alla hundratusentals besökare borde det finnas vårdpersonal och hantverkare som vill flytta hit. Alla behöver någonstans att bo.

När den äldre generationen går bort är det inte ovanligt att barnen behåller huset. Till att börja med som fritidsbostad, men på sikt kanske de återvänder hem, eller barnbarnen väljer att bosätta sig här. Vi har några yngre familjer som valt att flytta hit, så vi har en tillväxt av småttingar, än så länge i blygsam skala. När barnfamiljer överväger en flytt är första frågan i sociala medier, i vilka byar finns barnfamiljer?

Något jag glömde ta upp på mötet är att stämma av med fritidshusägarna. Vad behövs för att de ska flytta hit? Borgholms charmoffensiv föll tydligen väl ut.

Det viktigaste vi har är matbutikerna och skolan. Fler permanentboende, mertidsboende och en längre turistsäsong bidrar till en stabil grund att bygga vidare på. Vi behöver prata vidare om varje bys speciella dragningskraft och hur vi kan utveckla den.

close

Följ via epost - alla inlägg

Similar Posts

2 Comments

  1. Det kommer feedback från mail och i sociala medier. Försöker fånga upp så gott jag kan.

    “coronan har sannolikt redan skapat viss panik hos utlandsboende – permanent eller långtidsboende.
    Jag tror att det finns många tiotusentals av dessa redan som allvarligt funderar på att vända åter till Sverige. Tänk dig deras situation idag!!! För att bo var? Var finns lockande alternativ?

    Sydöland har allt – nästen – att erbjuda dessa kategorier. Det behöver inte alls var golfare, men den kategorin har ändå visat att de varit beredda att hoppa på det stora äventyret. Det är således rätt kategori. De lite äventyrslystna. Som vågar ta nya steg.
    De kan säkert med rätt marknads
    föring lockas hit.

    Hur hittar man denna målgrupp? Det finns förstås mängder av magasin som riktar sig till denna utlandsgrupp. Kanske finns det register på alla som bor i sydeuropa idag? Golfarna går nog att spår vi golfförbundet.”

    Att nå utlandsboende är inte så svårt. SWEA är en inkörsport, artikelserie med Sweor som flyttat hem: vi är minst tre härnere som jag känner till. Sen finns det en massa FB grupper för utlandssvenskar, och en grupp för Swedes back home. Plus en uppsjö av organisationer som Svenskar i Världen, SACC Swedish American Chamber och Commerce osv.

    Vi borde också tänka vandrare, Friluftsfrämjandet och Turistföreningen, så vi lockar folk som söker det vi har naturligt. Vi har ett fantastiskt vandringslandskap och vandrare är inte kräsna och krävande, utan är vana att klä sig efter väder och vind.

    Eftersom vi är zon 1 för odling kan jag tänka mig att trädgårdsintresserade som bott utomlands lättare anpassar sig här än på andra ställen i Sverige. Har man bott i syd Frankrike med lavendel och rosor blir klivet hit kanske inte så svårt.

    Man kanske också ska tänka skrivarlyor och konstnärsateljéer som kan hyras ut och ingå i stipendievistelser. Mörbylånga kommun skulle ju bli en ledande kulturkommun, att satsa på AIR artist in residence mitt ute på alvaret med tystanden och evigheten kan ju vara något.

  2. Det kommer feedback från mail och i sociala medier. Försöker fånga upp så gott jag kan.

    “coronan har sannolikt redan skapat viss panik hos utlandsboende – permanent eller långtidsboende.
    Jag tror att det finns många tiotusentals av dessa redan som allvarligt funderar på att vända åter till Sverige. Tänk dig deras situation idag!!! För att bo var? Var finns lockande alternativ?

    Sydöland har allt – nästen – att erbjuda dessa kategorier. Det behöver inte alls var golfare, men den kategorin har ändå visat att de varit beredda att hoppa på det stora äventyret. Det är således rätt kategori. De lite äventyrslystna. Som vågar ta nya steg.
    De kan säkert med rätt marknads
    föring lockas hit.

    Hur hittar man denna målgrupp? Det finns förstås mängder av magasin som riktar sig till denna utlandsgrupp. Kanske finns det register på alla som bor i sydeuropa idag? Golfarna går nog att spår vi golfförbundet.”

    Att nå utlandsboende är inte så svårt. SWEA är en inkörsport, artikelserie med Sweor som flyttat hem: vi är minst tre härnere som jag känner till. Sen finns det en massa FB grupper för utlandssvenskar, och en grupp för Swedes back home. Plus en uppsjö av organisationer som Svenskar i Världen, SACC Swedish American Chamber och Commerce osv.

    Vi borde också tänka vandrare, Friluftsfrämjandet och Turistföreningen, så vi lockar folk som söker det vi har naturligt. Vi har ett fantastiskt vandringslandskap och vandrare är inte kräsna och krävande, utan är vana att klä sig efter väder och vind.

    Eftersom vi är zon 1 för odling kan jag tänka mig att trädgårdsintresserade som bott utomlands lättare anpassar sig här än på andra ställen i Sverige. Har man bott i syd Frankrike med lavendel och rosor blir klivet hit kanske inte så svårt.

    Man kanske också ska tänka skrivarlyor och konstnärsateljéer som kan hyras ut och ingå i stipendievistelser. Mörbylånga kommun skulle ju bli en ledande kulturkommun, att satsa på AIR artist in residence mitt ute på alvaret med tystanden och evigheten kan ju vara något.

Leave a Reply

Your email address will not be published.