Neptunus: vind- och vätgasindustri i Östersjön?

Ännu en havsbaserad industriell vindkraftsanläggning planeras i Östersjön: NEPTUNUS. Jag börjar med att saxa det väsentliga ur samrådsunderlaget:

Neptunus Energipark AB är ett helägt dotterbolag till OX2 AB … planerar nu för en etablering av en energipark till havs i Östersjön, sydost om Blekinge läns kust inom Sveriges ekonomiska zon. Det aktuella projektområdet för energiparken är cirka 645 kvadratkilometer stort och ligger drygt 50 kilometer från Blekinges fastland samt 40 kilometer från ön Utlängan vilken är belägen ytterst i Karlskrona skärgård. Den producerade elen kan sedan komma att användas för produktion av vätgas och/eller transporteras till land för konsumtion. Energiparken planeras bestå av 120–310 vindkraftverk samt anläggningar för vätgasproduktion. Vindkraftverkens maximala totalhöjd kommer att bli 420 meter över havsytan och vätgasanläggningarna placeras antingen på specifika plattformar eller på vindkraftverkens fundament.

Detta samråd omfattar därför även de krav på att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor till följd av verksamheten som uppställs enligt Sevesolagstiftningen. Verksamheten planerar att hantera sammanlagt mer än 50 ton vätgas och mer än 200 ton syrgas. Planerat område för energiparken ligger i anslutning till Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna och OX2 avser därför att ansöka om Natura 2000-tillstånd för verksamheten.

Planerad energipark Neptunus är en del av den omfattande energiomställningen i såväl Sverige som övriga Europa från fossilberoende kraftkällor till energiproduktion helt och hållet baserad på förnybar, grön och hållbar teknik.

Fullt utbyggd kommer energiparken att omfatta 120–310 vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 420 meter och med en rotordiameter mellan 240–390 meter.

För nedläggning av internkabelnät och internt rörledningsnät för vätgas inom energiparken krävs tillstånd enligt 3 § lagen om kontinentalsockeln (KSL). Ansökan enligt KSL prövas av re- geringen. Anslutningskorridorer, innehållandes anslutningskablar och anslutningsrörledningar, utreds för distribution av el och vätgas till Sveriges fastland samt till ett eller flera europeiska länder. Vätgas är en brandfarlig gas i enlighet med lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

Upp till 100 procent av vindkraftverkens totala kapacitet kan komma att användas till vätgasproduktion. Fördelningen mellan parkens produktion av el och vätgas kommer att bestämmas under detaljprojekteringen. Vindkraftverken förankras på fundament och kopplas samman i ett internt kabelnät som förbinder vindkraftverken med ett antal transformator- och/eller om-riktarstationer, vilka används för överföring till land med växelström via transformatorstationer eller likström via transformator- och omriktarstationer.

Inom energiparken kan även plattformar för exempelvis energilagring och/eller energiomvandling komma att anläggas. Den planerade vätgasproduktion sker genom elektrolys. Det slutliga antalet elektrolysörer inom projektområdet kommer att bero på bland annat om den centraliserade eller decentraliserade lösningen väljs, mängden vätgasproduktion samt teknikutvecklingen. Därtill kan det komma att anläggas en eller flera master för meteorologiska mätningar alternativt LiDAR, det vill säga Light Detection and Ranging, samt bojar för våg- och strömningsmätning.

Ett vindkraftverk består av ett torn, maskinhus samt rotorblad och installeras på ett fundament som är förankrat i havsbotten. I tornet finns även elektriska komponenter. Huvudkomponenterna i maskinhuset är växellådan, generator och girmotorer. En transformator finns antingen i maskinhuset eller i tornet. Den el som varje vindkraftverk producerar överförs via ett internkabelnät till en eller flera transformator-/omriktarstationer.

Rotordiametern förväntas att vara mellan 240 till 390 meter och vindkraftverkens högsta totalhöjd förväntas vara 420 meter över havsytan. Frigången mellan bladspets och vattenyta är cirka 20–30 meter.

Vindkraftverket förväntas producera el vid vindhastigheter från cirka tre meter per sekund och uppnå maximal produktion vid vindhas- tigheter mellan 10 och 14 meter per sekund. När vindhastigheten överstiger cirka 30 meter per sekund stängs vindkraftverket automatiskt av för att åter automatiskt starta när vindhastigheten är lägre.

…ska vindkraftverk som har en höjd över 150 meter och som är placerade i parkens ytterkant förses med högintensivt vitt blinkande ljus på maskinhuset. Energiparker som är bredare än fyra kilometer behöver dessutom utrustas med högintensivt ljus inuti parken och alla övriga vindkraftverk utrustas med ett lågintensivt rött ljus. Vid en totalhöjd över 315 meter kan ytterligare belysning behövas.

Elektriciteten som vindkraftverken producerar driver elektrolysörer som spjälkar vatten (H2O) till vätgas (H2) och syre (O). Vid spjälkningen används avsaltat havsvatten, vilket kräver avsaltningssystem. Vid produktion av vätgas med elektrolysör till havs uppstår syrgas, kylvatten och saltlake. Vid spjälkning används avsaltat havsvatten. Den årliga mängden havsvatten som systemet behöver ta in är upp till 9 miljoner kubikmeter.

När vatten spjälkas bildas syre som en biprodukt. Från elektrolysörerna produceras upp till 4 miljoner ton syrgas per år. Kylvatten används för att hålla systemet på en optimal arbetstemperatur, främst elektrolysörerna. Från havet kan upp till 850 miljoner kubikmeter per år komma att tas ut för att via en sluten värmeväxlare kyla bland annat elektrolysörerna. Vid kylningen värms kylvattnet upp och utgående kylvatten beräknas ha en temperatur på cirka 40°C.

Utifrån geologiska förhållanden på platsen och den teknik som är tillgänglig idag är både bottenfasta och semiflytande fundament aktuella för Neptunus. Kablarna och rörledningarna läggs på havsbotten och begravs sedan vanligen till ett djup på 1–3 meter under havsbotten för att skyddas från skador från fiskeredskap, ankare och annat. I de fall då kablar eller rörledningar förläggs direkt på havsbottnen kan de skyddas genom att täckas med exempelvis sten, betongmadrasser eller genom att de läggs i rör.

Vindkraftverk, transformator-/omriktarstationer och anläggningsdelar för produktion, lagring och distribution av vätgas är fjärrövervakade och obemannade under normal drift. Dock sker kontinuerligt underhåll av energiparken, vilket fordrar att personal och material transporteras dit med servicebåt, fartyg eller helikopter.

Efter 45 år förväntas energiparken ha nått sin livslängd och därefter kommer den att avvecklas – enligt den praxis och lagstiftning som är gällande vid tidpunkten för avveckling.

Den största delen av energiparksområdet ligger inom planområde Ö249 ”Norra Bornholms- djupet”. Området har beteckningen Gn och är utpekat för generell användning, sjöfart, elöverföring samt yrkesfiske. Ingen särskild användning har företräde men hänsyn ska tas till höga naturvärden. Den östra delen ligger inom planområde Ö246 ”Ölands södra udde till Utklippan”. Området har beteckningen G och är utpekat för generell användning, sjöfart, elöverföring samt yrkesfiske. Ingen särskild användning har företräde. Vidare överlappar Neptunus med ett riksintresse för farled och ett användningsområde för fiske.

I Neptunus närområde förekommer fartygstrafik med två utpekade farleder av riksintresse, varav en korsar energiparksområdet. Dessa farleder leder bland annat till och från de inre delarna av Östersjön. Neptunus östra sida angränsar till ett Natura 2000-område, Hoburgs bank och Midsjöbankarna, som har pekats ut som skyddsområde enligt EU:s art- och habitatdirektiv (SCI) och fågeldirektiv (SPA). Natura 2000-området omfattar en area om cirka 1 051 000 hektar och är utpekat för tumlare (Phocoena phocoena), alfågel (Clangula hyemalis) och tobisgrissla (Cepphus grylle) samt för naturtyperna rev (1170) och sandbankar (1110). Djupet inom området varierar mellan 17–80 meter med grundare områden i anslutning till de inom området förekommande utsjöbankarna. En utsjöbank är ett grunt marint område som omges av djupare vatten (se samrådsunderlaget för djupare detaljer av alla arter i närområdet).

Utöver de planerade vindparkerna finns även andra verksamheter i området kring Neptunus, exempelvis passerar gasledningen Nord Stream 1 samt Nord Stream 2 genom projektområdet.

Jag har skärmdumpat de viktigaste illustrationerna från samrådsunderlaget. Nu ska jag smälta informationen och skriva ihop synpunkter (vi har till 31 december att skicka in till neptunus@ox2.com). Det kan även bli en insändare eller debattartikel…