Svensken lämnas med springnotan

Dela

Sen OX2 skickade ut sina planer för industriell vindkraft i Östersjön mellan Öland och Gotland tätt följd av Marcons planer för vindkraft i Kalmarsund vid Utgrunden, har jag läst på om energiförsörjning.

Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning Jan Blomgren

1985 kulminerade ett sekel av uppbyggnad av svensk elförsörjning. Vi hade genom kombinationen vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme ett urstarkt system för elproduktion, som redan då var till 98 procent fossilfritt. Detta kombinerades med ett världsledande elnät, väl genomtänkt både tekniskt och geografiskt. 
Krisen i den svenska energiförsörjningen är resultatet av en politik som styrts av inkompetens, önsketänkande och fanatism, skriver Jan Blomgren.

Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning Jan Blomgren

Boken Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning är en genomgång av historia och teknik, skriven för den icke tekniske läsaren. Vi lär oss skillnaden mellan planerbar och väderberoende kraft, varför frekvensen i elsystemet är så viktigt, och hur de olika kraftslagen påverkar trycket i ledningarna. Utan att förstå helheten i det komplexa systemet landar vi fel om vi tror att all el är likvärdig. Det är den inte. Om du ska fatta beslut om ett kraftslag måste du förstå de andra kraftslagen samt hur de samverkar, eller inte, med varandra.

Om du hellre ser en video än läser en bok är denna intervju med Jan Blomgren ett utmärkt alternativ. Regering och riksdag bär hela ansvaret för elkrisen.

Den europeiska marknaden har komplicerat problemen ytterligare. Dels krävde EU att Sverige delades upp i fyra elområden, dels att 70% av vår elproduktionskapacitet skall vara tillgänglig för export. Elpriserna är betydligt högre söderut i Europa, man har helt enkelt skapat incitament för utländska investerare att bygga vindkraft i Sverige. Via ppa-avtal är elen redan såld utomlands. Kostnaden för överföringsledningar och nya kablar läggs på skattebetalaren. Svensken lämnas med springnotan. Elpriserna i vinter har varit både oförutsägbara och skyhöga. Att det slår ut företagens redan små marginaler verkar inte röra regeringen i ryggen.

Regeringen med okunniga ministrar basunerar ut att havsbaserad vindkraft är lösningen. Jan Blomgren har räknat lite: “I den allmänna debatten upprepas flitigt påståendet att kärnkraft är för dyr att bygga. Det senaste nya kärnkraftslandet i världen är Förenade Arabemiraten. Där har ett koreanskt företag byggt det nya kärnkraftverket Barakah med fyra reaktorer om 1400 megawatt vardera, till en kostnad av cirka 60 miljarder kronor styck. Samma installerade effekt med dagens kostnader för havsbaserad vindkraft i Storbritannien kostar ungefär 70 miljarder kronor. 
Då ska man dessutom komma ihåg att kärnkraftverk producerar ungefär dubbelt så mycket el per installerad megawatt, eftersom de körs på full effekt dygnet runt, året runt, medan vindkraftverk till havs producerar på ungefär halv maximal kapacitet i genomsnitt, av det enkla skälet att det inte blåser för fullt hela tiden.” läs hela artikeln Havsbaserad vindkraft en blåsning

Vindkraft är skrymmande Det många missar är de enorma ytor natur som krävs för vindkraft i industriell skala. Den nya generationen kärnkraftverk är mindre än tidigare konstruktioner. Men även om man jämför ny vindkraft mot våra gamla kärnkraftverk är skillnaden i anspråkstagen yta slående. Att ersätta Barsebäck 1 & 2 med vindsnurror för samma effekt & tillgänglighet kräver en yta på 3 355 kvadratkilometer, en yta lika stor Gotland. Barsebäck 1 & 2 får plats på Lilla Karlsö, en ö utanför Gotland med en areal av cirka 1,5 kvadratkilometer.

Jämförelse yta kärnkraft vs vindkraft

Bahnhofs vd är inne på liknande tankar: Borde framtidens datacenter drivas av små kärnreaktorer?Jon Karlung: ”Datacenter förbrukar enorma mängder elektricitet. Jag vill därför undersöka om det är möjligt att beställa ett kärnkraftverk till Norra Djurgårdsstaden. Jag tänker mig en behändig blykyld reaktor på ungefär 5 x 5 meter som kan generera 55 MW elektrisk energi, och som skulle passa perfekt bredvid datacentret Elementica. SMR-kärnkraftverk (”små modulära reaktorer”) tar liten plats. Det är inte konstigare än att mindre reaktorer redan används i atomubåtar, isbrytare eller värmeproduktion i Sibirien. Reaktorn i Norra Djurgårdsstaden skulle bli ett estetiskt spännande landmärke invid de gamla ekarna, till glädje för joggare och naturintresserade innerstadsbor. Och under den mörka årstiden kunde atomkraftverket vara vackert upplyst av simulerad blå Tjerenkovstrålning. I väntan på framtiden fortsätter Bahnhof att använda konventionella energikällor till våra datacenter, om än på mer klimatsmarta sätt än våra konkurrenter. Vi vädrar inte ut överskottsvärmen i atmosfären.
Det finns i vår bransch en energipolitisk härdsmälta som sätter konkurrensen ur spel. Stora amerikanska techjättar, med datacenter som till exempel Facebook och Microsoft, har i stort sett noll kronor i elskatt. I praktiken är det alla vi andra som får betala deras elräkning. Varje gång du startar din egen dator kostar det elskatt, men ditt inlägg på Facebook kostar amerikanska Meta i Luleå  noll kronor. Svenska skattebetalare häller just nu pengar i amerikanska elektriska slukhål. Jag tycker det är fel. De stora techjättarna har råd att pröjsa själva.”
Läs hela kommunikén…

Vindkraft på land enligt Vindbrukskollen 1 mars 2022

Man skulle ju kunna tro att Energimyndigheten har som uppgift att överse hela energifrågan med att ta fram helhetsanalyser utan politisk prägel. Så är det tyvärr inte “Energimyndigheten leder samhällets omställning till ett hållbart energisystem.” De är med andra ord part i målet när de ombeds bemöta våra synpunkter om vindkraft i Ölandsbladet.

Även part i målet kan man säkert kalla Vindkraftsupplysningen. Dokumentärerna belyser baksidan av vindkraften. Att se drömmen om det gröna krocka med verkligheten var ett uppvaknande för egen del. Se dem!

close

Följ via epost - alla inlägg

Similar Posts

Leave a Reply

Your email address will not be published.