Energiplanering på Öland – hur hamnade vi här?

Världsarvet Södra Ölands Odlingslandskap

Södra Öland är ett säreget landskap. Här har människan levt i samklang med naturen under femtusen år. Den milsvida utsikten i det flacka landskapet var den avgörande egenskapen som gav oss världsarvet för 25 år sedan. Odlingslandskapet var grunden, men den unika upplevelsen att överblicka de tidlösa byarna och markerna, där endast kyrktornen och fyren Långe Jan bryter av, finns inte någon annanstans.

När Cementa sökte tillstånd att bygga vindkraft upp till 150 meter höga, förtydligade svenska Unescorådet världsarvets Outstanding Universal Value, OUV (enastående universellt värde):

I motivering för inskrivning av södra Ölands odlingslandskap på världsarvslistan anges att ingen annanstans i Europa är ett medeltida landskap så distinkt och lätt dechiffrerbart. Förmågan att uppfatta och förstå de kulturella värdena lyfts fram: Platsen har en utmärkt förmåga att illustrera de värden och de kulturella särdragen som är förknippade med odlingslandskapet. Dessa aspekter kommer att gå förlorade genom införandet av vertikala element som inte är tidlösa. Med vindkraftverk av denna storlek kommer en ny markanvändning att läggas till jordbrukets produktionsmark, den för energiproduktion.

Yttranden Riksantikvarieämbetet, ICOMOS & svenska Unescorådet

Vid Energimyndighetens samråd 2013 skrev Riksantikvarieämbetet: “Det är inte förenligt med Sveriges åtaganden enligt världsarvskonventionen att peka ut riksintressen för storskalig vindkraft inom världsarven Södra Ölands odlingslandskap och Tanum.”

Yttrande Riksantikvarieämbetet till Energimyndighetens samråd riksintresse vindbruk, 2013 (pdf)

Frågan lyftes också i riksdagen 2013. Thoralf Alfsson ställde en skriftlig fråga till kulturministern om vindkraft och världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Riksdagsfråga 2013

ICOMOS brev till Mörbylånga kommun 2011
Vindkraftverk utan proportion hotar världsarv (pdf)

ICOMOS comments on proposed wind turbines within the property, 2013 (pdf)
ICOMOS bedömde att de föreslagna 130–155 meter höga vindkraftverken skulle förändra världsarvets landskap, bland annat genom en förändring från jordbrukslandskap till energiproduktion, och skada de värden som låg till grund för utnämningen.
Svensk översättning: ICOMOS kommenterar föreslagna vindkraftverk inom världsarvet (pdf)

Energimyndigheten riksintresse vindkraft

Vem gör vad? Energimyndigheten pekar ut riksintressen för energiproduktion. Länsstyrelsen bevakar statens intressen och världsarvet. Kommunen har planmonopolet. Riksintressen är ett centralt underlag för Länsstyrelsens och andra myndigheters bedömningar. Riksintressen för vindkraft var 2008 Utgrunden, 2013 Utgrunden och Ryd, och 2025 endast Utgrunden.

Samrådsförslaget 2012 omfattade stora områden på södra Öland. Riksantikvarieämbetet reagerade kraftigt i sitt yttrande 2013: ”Ett nytt stort område av riksintresse för vindbruk på södra Öland är uteslutet”. De föreslagna riksintressena i världsarvet togs därefter bort.

Kartor riksintresse

Mörbylånga kommun

Riksintresset är normalt den yttre ramen för kommunens vindkraftsplanering. Några kommuner har valt att gå längre än den ramen och redovisar det öppet. Mörbylånga kommuns egen planering har hittills undgått den breda granskning som den förtjänar i den nya översiktsplanen, ÖP 2045. En väsentlig detalj, som inte tydligt kommunicerats, är att kartlagret Energiproduktion är den nya vindkraftsplanen. Enligt världsarvskonventionen ska information lämnas tidigt om planer som kan påverka världsarvet. Det har inte skett. Varken Energimyndigheten, Länsstyrelsen eller Riksantikvarieämbetet involverades.

Kartor Vindkraftsplan 2011 & Energiproduktion ÖP 2045

Ett historiskt eko. Det är värt att jämföra kommunens karta över Energiproduktion med Energimyndighetens förslag till riksintressen för vindbruk från 2012. Det som staten då föreslog på södra Öland väckte ett kraftigt yttrande från Riksantikvarieämbetet och ledde till att riksintressen för vindbruk i världsarvet togs bort. Nu återkommer en liknande geografisk utbredning i kommunens planering – under beteckningen Energiproduktion.

CE4EUI – Clean Energy for EU Islands

Socialdemokraterna och Centerpartiet styrde kommunen när den ansökte till EU-projektet Clean Energy for EU Islands (CE4EUI). Matilda Wärenfalk (S) höll välkomsttal på Clean Energy for EU Islands-forum i Stockholm 2019. Hennes efterträdare Michael Granstedt (S) säger till Epoch Times att kommunen vill bli “självförsörjande på energi och att vindkraft inte går i clinch med världsarvet”.

Faktum är att Öland redan producerar mer el än vad som förbrukas (440 GWh vindkraft mot 310 GWh förbrukning), en överproduktion på cirka 40 procent. Sverige har ett överskott av elproduktion på cirka 20 procent – som går på export.

EU-rapporten Assessment of the Wind Power potential on Öland änvänds som underlag i kommunens arbete med den nya översiktsplanen, ÖP 2045. EU-konsulterna gör detaljerade beräkningar för ett scenario med upp till 1 303 nya vindkraftverk på Öland, samt repowering; alltså att befintliga verk ersätts med betydligt större anläggningar. Redan nu tillåter Mörbylånga kommun att repowering av enstaka verk godkänns på delegation i stället för att alla verk i området prövas tillsammans i en bygglovsprocess där grannarna har insyn och talan. Rapportens beräkningar omfattar områden på södra Öland där vindkraftens påverkan på världsarvet är en central planeringsfråga.

16 områden för energiproduktion ÖP 2045 samråd

Det är först i samrådsredogörelsen som den gamla vindkraftsplanen nämns: “Borgholms kommun ser gärna ett förtydligande gällande Mörbylånga kommuns syn på en fortsatt gemensam planering för förnybar energiproduktion. Den gällande gemensamma Vindkraftsplanen från 2011 kommer att arbetas in i ÖP 2045 och därefter släckas ut vid antagandet.” En väsentlig detalj, som inte tydligt kommunicerats, är att kartlagret Energiproduktion är den nya vindkraftsplanen.

Kartor med de 16 områden som pekas ut för Energiproduktion i ÖP 2045 samråd

Energimyndigheten hade samråd för riksintresse vindkraft hösten 2025. Här fanns alla möjligheter för kommunen att driva frågan om att de egna områdena skulle klassas som riksintresse. Det gjorde man inte. “Energimyndighetens förslag om riksintresse för land- och havsbaserade vindkraftverk står inte i konflikt med kommunens mål och ambitioner i miljö- och klimatstrategin 2023–2030, och inte heller med den rapport om landbaserad vindkraft som kommunen har tagit fram i samarbete med Europeiska kommissionen. De nya kriterier som Energimyndigheten har presenterat påverkar inte kommunens framtida beslut, eftersom det inte finns några nya riksintresseområden inom kommunen.” Yttrande (pdf)

“Länsstyrelsen har inte gjort någon IA (Impact Assessement), av kommunens ÖP 2045 utifrån Världsarvets OUV. Det finns exempel på att IA för världsarv tagits fram, men det är ofta först vid ett verkligt scenario, dvs ett aktuellt projekt som är inne för tillståndsprövning eller vid tematiserade planeringsprocesser till exempel vindbruksplaner, fördjupad översiktsplan eller annat som det är aktuellt.” Referens DNR 6141-2026

Riksantikvarieämbetet har inte mottagit någon remiss om översiktsplanen och har inte yttrat sig. Epost (pdf)

Energimyndigheten svarar “Vi har inte haft inspel från EU-projekt till riksintressearbetet.” Epost (pdf)

Debatt, artiklar och insändare

Kommande debattartikel
Varför tog kommunen inte fajten om riksintressen där den hör hemma
”Här fanns alla möjligheter för kommunen att driva frågan om att de egna områdena skulle klassas som riksintresse. Det gjorde man inte.”
Skickad till Ölandsbladet & Barometern augusti 2026
→ Läs artikeln

Vill riva upp skydd kring alvaret – för ny vindkraft
Mörbylånga kommun pekar ut statliga regelverk som hinder för kommunens utveckling.
Barometern augusti 2026
→ Läs artikeln

Gör om och gör rätt
”Stora beslut om landskapet ska fattas öppet, inte bakas in i ett kartlager.”
Dagens Kalmar augusti 2026
→ Läs artikeln

Världsarv på Öland krockar med gröna omställningen
Michael Granstedt (S) säger till Epoch Times att kommunen vill bli “självförsörjande på energi och att vindkraft inte går i clinch med världsarvet”
Epoch Times juni 2026
→ Läs artikeln

EU har storskaliga energiplaner för Öland
Bakom tekniska formuleringar om självförsörjning, ”repowering” och energiproduktion döljer sig en konflikt om vem som ska bestämma över Ölands landskap, elnät och världsarv – svenska myndigheter, lokala planerare eller konsulter i Bryssel. 
Epoch Times juni 2026
→ Läs artikeln

Så smygs EU:s vindkraftsplan in på Öland
Hur ett okänt EU-projekt blev underlag för nya områden för storskalig vind- och solkraft i Mörbylånga kommuns ÖP 2045 – med scenarier på upp till 1 300 vindkraftverk.
Samnytt maj 2026
→ Läs artikeln

Vi bygger bort det Sverige vi lovat att bevara
ÖP 2045 innebär ett vägskäl där fokus flyttas från det unika tusenåriga landskapet till vindkraft, energiproduktion och urban förtätning – med risk att både världsarvet och vår identitet går förlorade.
Bulletin april 2026
→ Läs artikeln

Hur sätter man ett pris på det ovärderliga?
Det ligger något djupt ologiskt i att räddningen för klimat och miljö vore stora industrianläggningar mitt i ett känsligt havslandskap.
Svenska Dagbladet februari 2023
→ Läs artikeln

Världsarvet – vårt starkaste varumärke – ska inte offras för mer vindkraft
När energiproduktion och förtätning får företräde riskerar vi att offra det som gör Öland unikt – världsarvet och vår identitet.
Ölandsbladet och Barometern april 2026
→ Läs artikeln

Tystnad och mörker snart ett minne blott med vindkraft
En storskalig utbyggnad av vindkraftverk hotar att förstöra den naturliga tystnaden och mörkret genom omfattande ljud- och ljusföroreningar.
Epoch Times juni 2023
→ Läs artikeln

Behövs vindkraften?
Den storskaliga vindkraftsutbyggnaden i Östersjön skapar obalans i elförsörjningen, ökar behovet av fossil reservkraft och låter utländska bolag exploatera svensk natur för el export.
Barometern, Ölandsbladet med flera
→ Läs artikeln

Kvarnen är bara till nytta när det är malbörd
Redan de gamla Ölänningarna förstod att bara när det är malbörd (vind nog att mala) är kvarnen till nytta. Även de modernare varianterna producerar el endast när det blåser lagom mycket.
Ölandsbladet nov 2021
→ Läs artikeln

Vem ansvarar när ingen har ansvar för helheten?

Om en statlig myndighet som har ett övergripande ansvar för världsarvskonventionen inte har informerats om en översiktsplan som kan påverka världsarvet – hur ska en sådan brist i samordningen rättas till inom den fortsatta planprocessen?

Bollen ligger hos kommunfullmäktige

Kommunen har planmonopolet. Kommunfullmäktige kan återremittera ÖP 2045 för omarbetning och kräva att berörda statliga myndigheter involveras.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ)

Världsarvskonventionen anger att information ska lämnas tidigt om planer och åtgärder som kan påverka världsarvet och dess Outstanding Universal Value (OUV).

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen bevakar statens intressen och världsarvet.