Medborgarförslag: Planering av nya bostadsområden i Eksjö

Vi har lämnat in ett medborgarförslag till Eksjö kommun med våra tankar om planering av nya bostadsområden i kommunen. Vi vill att kommunen lyfter blicken och tänker bortom stad och cykelavstånd när de planerar. Det finns så många fler dimensioner att beakta än förtätning och stadsmiljö för människor att bo och leva i. Frågan blir ännu mer aktuell med trafikverkets beslut om dragningen av förbifart Eksjö. Kommunen består ju heller inte av bara tätorten i Eksjö.

Vårt förslag:

Medborgarförslag: Planering av nya bostadsområden i Eksjö

Så här lyder texten i alla nya detaljplaner.

Tre-kilometersstaden- den täta staden!
Eksjös tillväxt bör så långt det är möjligt samlas inom trekilometersradie från stadskärnan. Det möjliggör en stad som gynnar gång- och cykeltrafik och skapar hög tillgänglighet utan att för den skull vara transportintensiv. Den täta staden gynnar barn och ungdomar, samt, framförallt äldres rörlighet i staden. En väl definierad och tydlig stadsgräns skulle bidra till en långsiktig och önskvärd förtätning av Eksjö stad. Den stora delen av tillväxten bör rymmas inom denna radie eller inom lämpliga områden där kollektivtrafikens hållplatser kan utnyttjas.

Vad innebär det? Om vi ritar en trekilometersradie från torget i Eksjö kommer tätortsbebyggelsen att nå ända ut till Qvarnarps gård, Nifsarpsmaden, Talludden, Persö, Lyckeberg, Soåsasjön, Stopté, Kvänsås, Trehörningen samt Björka.

Men är det vad medborgarna vill ha? Några axplock från insändare till Smålands-Tidningen:

Vision Kvarnarp?
Det fantastiska med att bo i Kvarnarp är att naturen är så nära. Barnen har skogen inpå knuten för lek och rörelse. På några minuter når vi härliga strövområden att njuta av. Kropp och själ får näring. Många är vi som undrar hur mycket kommunen tänker bygga i närområdet. Om det kommer finnas mer än stigar mellan all bebyggelse. Vi har så gott om mark, där naturens stillhet ger människan den återkoppling hon så innerligt behöver. Vi behöver inte tränga ihop oss. Lämna rejäla naturstråk mellan kluster av bebyggelse. Låt en del av varje bostadsområde förbli orörd natur.
EVA DILLNER

Naturvärden i Kvarnarp kan hotas
Vi har förståelse för att Eksjö Kommun vill attrahera nyinflyttade med bostäder i natursköna områden- som till exempel det som finns omkring Qvarnarps gård i Eksjö. Men vi fruktar att man bygger ut utan att ta hänsyn till det som gör området så attraktivt (för oss alla) blir ödelagt, till exempel skogen, ängarna, lugnet och ron. Det som gör området attraktivt kan gå förlorat. En gång bebyggt alltid bebyggt.
REIDUN WEIGNER, THOMAS WEIGNER, INGRID STRÖM, VITA PETTERSSON, ANDREA TINDHOLM

Bygg inga bostäder på åkermarken i Kvarnarp
Överallt i världen är åkermark en tillgång. Åkermarken behövs för att föda oss människor, både nu och i framtiden! Ändå förstörs god åkermark för alltid, när städer och tätorter tillåts breda ut sig, trots att åkermark är en ändlig resurs som inte kan tillverkas.
—
Vi har ett moraliskt ansvar för att livsmedel produceras både lokalt och globalt. Idag importerar Sverige mer än hälften av det vi konsumerar. God åkermark är en förutsättning för att kunna producera svenska livsmedel.
EVA EKENBERG

Den svenska självförsörjningsgraden av livsmedel har minskat kraftigt de senaste decennierna och anges i dag till under 50 procent. Att kunna odla vår egen mat är en viktig del i civilförsvaret och säkerhetspolitiken. Vår naturliga självförsörjningsgrad beräknas till x miljoner invånare. Den är således begränsad. Den svenska livsmedelsproduktionen är en av de mest skonsamma för djur och natur. Vi tillåter färre gifter, djurens behov tillgodoses i större utsträckning än i andra länder. Naturen ger oss återhämtning och tystnad samt skapar utrymme för lugn och ro, sinnena återkopplar till naturens dofter och läten. Verksamheter som FOBO och Mandelmanns gård borde prioriteras. Kropp och själ får den återhämtning den så väl behöver. Tystnad är en bristvara i dagens samhälle.

Det är svårt att spå, speciellt om framtiden. Men redan nu anar vi ett paradigmskifte. Digitaliseringen och utbyggnaden av fiber gör att vi kan arbeta i stort sett var som helst. Jobben blir mer och mer digitala, den nya arbetsplatsen är mer flexibel och rörlig och inte nödvändigtvis ett stationärt kontor. Via videolänk kan vi medverka i sammanträden från hemmakontoret. Projektarbeten och nätverk blir allt vanligare. Med digitaliseringen gör tekniken jobbet som förr höll många människor sysselsatta i enkla jobb. Automatiseringen gör att jobb försvinner, robotarna tar över och ger oss mer tid till annat. I hemmen är robotgräsklippare och dammsugare allt vanligare. Tillväxten skapar få jobb för högutbildade specialister. I stället för att transportera många människor samtidigt är behovet flexibelt och individuellt, till skillnad från när rälsen lades för tågtrafiken på 1800-talet. Omställningen till elbilar går i en rasande fart. Småskalig elproduktion, vattenrening, avlopp med mera är nu möjligt i stället för de storskaliga nät som byggts i i-länderna. Innovationerna som brukas i utvecklingsländerna ger oss nya möjligheter i vårt samhällsbygge. Vi behöver inte längre stora anläggningar med tät bebyggelse. I framtiden kan småorterna bli attraktionskraften för kommunen med god samhällsservice och välskötta cykelvägar.

Samrådsprocesser vid planering av nybyggnation skulle stärka det medborgerliga inflytandet och demokratiska deltagandet. Samhällsplaneringen har en viktig roll i det trygghetsskapande arbetet. Miljöer som riskerar att skapa känslor av otrygghet eller underlättar för brottslig verksamhet bör motverkas och förändras. På samma sätt borde barn- och familjeperspektivet vara genomgående och grönytor och naturliknande miljöer ska vara en självklar och sammanhängande del av stadsbilden. Demografin är mer oförutsägbar än någonsin, med freden runt hörnet kan migrationsvågen svänga tillbaka. Att bevara orörda miljöer och växtlighet som ängsmark och skogsdungar vid husknuten ger barn hälsosamma lekmiljöer med frisk luft och motion.

När till exempel Kvarnarp byggdes var det framförallt unga barnfamiljer som hade råd att köpa det egna hemmet. Bebyggelsen med gott om lekutrymme och orörd natur med god grannsämja skapade stabila och trygga områden. Även när de blir pensionärer vill många bo kvar. Det skapar en fin mix av generationer. För 40-talisten är det dyrt att flytta. Lånen är betalda, driftskostnaderna är låga och reavinstskatten på 22% är en stor bromskloss. Med tjänster som fixar-Albert kan de flesta bo kvar hemma. Skulle de behöva flytta till ett äldreboende bör det finnas nära, så de inte tappar kontakten med grannar och närstående. Att ha egen täppa att gräva i och trappor att springa i håller oss friskare längre. Inget lär vara så gynnsamt för immunförsvaret som att ha händerna i myllan.

Eksjö, kommunen med livskvalitet!
Inom varje område lämnas orörd naturmark. Skapa öar av bebyggelse med naturstråk emellan. Egen eller gemensamma täppor för odling. Inspireras av FOBO.

Bostäder planeras för:

att unga kan flytta till första lilla lyan
att de kan köpa eget hem när de bildar familj
att föräldrarna kan bo kvar när barnen flyttar ut
att det byggs 50+ boende
att det finns naturnära äldreboende när den tiden kommer

Eksjö 1 november 2017

Eva Dillner Kerstin Augustsson

Här lyfts vårt förslag upp i kommunfullmäktige 16 november 2017. Skrolla ner och klicka på planering av nya bostadsområden. Förslaget remitterat till kommunstyrelsen med återrapportering maj 2018.

Artikel i SmålandsTidningen 2 december 2017.