Eftermarknad

Vid slutbesiktningen lämnas stafettpinnen över till något som kallas eftermarknad. Besiktningsmannen kan inte se allt, och även om 99,9% är klart är det alltid någon detalj man missat. Det kan även uppstå fel. Det är trots allt väldigt mycket som installerats i det nya huset och förväntas fungera. Därför är det viktigt att man noga går igenom huset, och är det något man ser, skickar man mms till entreprenören. Om något inte fungerar som det ska skickar man in en felanmälan till LB-Hus. Det mesta hittar man ju första månaden eller två. Dessutom var det kvar en del detaljer från slutbesiktningen, ingenting i sig som var stort nog att hålla inne av de 10% men tillsammans blev det ju en lista. Eftersom vi hade kvarvarande fakturor på ÄTA (ändring och tillägg utöver totalentreprenaden med LB-Hus) som montering av hyllor, skenor samt måleri av garage valde vi att samla allt hos entreprenören. Vid min slutbesiktning deltog även eftermarknadsansvarig, en ny tjänst för att förbättra och förenkla att alla de där efterhängande detaljerna blir klara, som lätt blir hängande till förtret för byggherren. Man samlar ihop det som ska åtgärdas, hantverkarna kan ju inte komma farandes för varenda liten sak. Det man inte upptäckt inom 6 månader hamnar sen på 2-årsbesiktningen, den ingår i kontraktet. Ett trähus sätter sig, så sprickor kommer det att bli, de noteras och åtgärdas först vid 2-årsbesiktningen. Så ingenting att bry sig om just nu.

I vår Facebookgrupp kom frågan, vad är det som återstår, är inte huset klart? En hel del är redan åtgärdat, här kommer några av dessa. Dessutom en hel del städ av märken och kladd. Huset är ju endast byggstädat, så man ser helt enkelt inte allt som ligger under dammet. Jag valde att städa själv, i lugn och ro, med allt byggdamm får man ju räkna med extra städ i cirka tre månader. Viktigt att läsa igenom skötselråden innan man sätter igång, t ex fönsterbänkarna av kalksten rengörs med såpa eller tvål, Kährs parkettgolv ska endast fukt eller torrmoppas. För en gångs skull var det roligt att städa.

Ordning och reda… och ibland blir det inte som man tänkt.

Värmesystemet är ett kapitel för sig. Vid slutbesiktningen luftade man slingorna till golvvärmen. Det vore önskvärt om hela värmesystemet var inkört och balanserat innan man lämnar över. Oturligt nog blev ordinarie vvs sjukskriven efter att ha påbörjat jobbet, sen kom vvs#2 och till sist vvs#3 – som ärligt erkände att han inte var så kunnig i just dessa system men följde noga instruktionsmanualen. Varför man gör golvvärmesystem så komplicerade är för mig en gåta. Med radiatorer regleras framledningstemperaturen mellan utegivare och värmepump, sen är det bara att justera reglaget på radiatorn. Golvvärme har dels en framledningstemperatur som regleras mellan utegivare och innegivare (temp ställer man in på Nibepumpen). Golvvärmeslingorna har en grundinställning beräknat på flöde (blå hattar). Så varje slinga är mer eller mindre öppen. Dessa justerar vvs inne i skåpet. Rumstermostaterna ska sen styra de grå hattarna med blå rand att öppna eller stänga för att reglera temperaturen.

Ända sen jag flyttade in har golvvärmen inte fungerat som den ska. Det går inte att reglera värmen via termostaterna. Tvättstugan är golvet alltid varmt och tempen ligger runt 22,5°. Badrummet får jag max 21° även fast värmepumpen är inställd på 24°. Köksslingan är alltid varm, hallen sval, vardagsrummet kallt, och kontoret mittemellan. På inrådan av entreprenadchefen plockade jag bort hatten för vardagsrumsslingan – då blev kontoret varmt. När jag tittade närmare på slingorna verkar trean och fyran gå i kors. För sex slingor finns det fem termostater, med motiveringen att man inte sätter termostat i köket (men tvättstuga går bra?) med påföljd att man inte kan rumsreglera vardagsrummet där den gemensamma termostaten sitter. En annan LB-Hus byggare (Optimal 178) fick separat termostat till köket… Vilken av mina slingor som är sammankopplad med köket är en gåta. Slingorna var noggrant märkta av snickaren som lade grunden.

Det tog mig ett tag att lokalisera var och när. Värmepumpen har ju ett antal ljud och hastigheter för fläkt och kompressor. Någonstans vid mellanbrum uppstår en stark vibration/resonans som får porslinet i högskåpet i köket att skallra. Även trappräcket vibrerar och man hör ett dovt brummande ljud i hallen.
Även vid andra hastigheter känns en vibration som sätter porslin i rörelse, men då bara på en hylla. När frysen går på kan man känna vibrationen i skåpet, men porslinet står still. Hittade ännu en grupp på Facebook, Nibe värmepumpar man kan tydligen ställa in att den undviker vissa frekvenser.

Ännu en del som återstår nu när helgerna är över

Huset är gediget byggt, och det mesta är ju helt perfekt. Men att göra klart den sista detaljen, att sätta pricken över i är väl så viktigt. Completeness, att göra klart.