Vi har bara ett Öland – uppföljning

Allt ryms inte i en insändare. Vi har bara ett Öland publicerades i Barometern och Ölandsbladet, och kommer inom kort på kulturorganet Alvarsamt. Jag återger texten även här, så blir inläggets vidare resonemang lättare att läsa.

Vi har bara ett Öland
Städer finns överallt med alla problem de medför. Färjestaden har redan sönderslagna busskurer, brända bilar och otrygghet. Ölands natur ska vi vara varsamma med.
Hur blev det såhär, att alltmer resurser lagts på Färjestaden? Den senaste detaljplanen att bygga 850 bostäder är bara en i en lång rad projekt för Färjestaden med omnejd. Flytten av Systembolaget från Mörbylånga till Färjestaden var kanske den första pusselbiten. I och med att man sa ja till a, måste man sen lägga till b, sen c, och nu står vi här. Förstod de hur pusslet skulle bli till slut?
Det är svårt att kliva av en karusell när den väl gått i spinn. Svårt att säga, vi kanske skulle valt en annan väg. Svårt att säga stopp, när förtätningsvågen sveper fram. Kalmar bygger och förtätar, låt dem stå för stadsbygget. Så länge Färjestaden tillåts växa okontrollerat kommer de sluka mer och mer resurser. Någon gång måste cirkeln brytas, för ju större de blir, ju mindre kommer de bry sig om resten av kommunen. Medan energin ägnats åt Färjestaden väntar byar på östra sidan på VA, en förutsättning för nästa generation att kunna bygga en bostad. Mörbylånga Köping med omnejd har fått stå tillbaka, byarna har näst intill glömts bort. Det finns en ljusning med satsningarna på detaljplaner i Grönhögen. 
Vi har bara ett Öland. En stor del av kommunen är världsarv, med Natura 2000 mark, kultur- och fornminnen. Åkermarken ger oss lantbruket, grunden för hela Mörbylånga kommun. Vi står för en betydande del av livsmedelsproduktionen i ett Sverige som redan ligger under 50% självförsörjningsgrad. Strandskyddet är 300 meter i Mörbylånga kommun, den mest restriktiva nivån. I den nya planen vill man förtäta med flervåningshus betydligt närmare än så och bygga en mur/vägg vid strandkanten. Hur har man tänkt här? Det är väl ännu viktigare i tätort att allmänheten har tillgång till strandnära natur.
Pendlingsavstånd till Kalmar? Ölandsbron klarar inte hur mycket trafik som helst. Att bygga sovstäder fungerade inte så bra i Stockholm, varför skulle det bli bättre här? Färjestaden ska bli en sommar och hamnstad. Ja det täcker ju några månader. Resten av året? Igenbommat? 850 nya bostäder belastar VA-systemet, vattenbrist är en evig diskussion på hela Öland. 
Det finns en annan framtid. Pausa Färjestaden, det finns redan mer än nog med projekt i området. Skifta fokus till resten av kommunen. 
Trenden har vänt, idag flyttar folk från städer, de söker sig till landet, till mindre orter, där bykänslan finns kvar och man kan bo granne med maten och naturen. Man söker en plats där tryggheten och lugnet ger livet en djupare mening. Med fiberbredband kan man jobba på distans, något som alltfler upptäckt med Coronarestriktionerna. Vi ser trenden i syd. Inflyttningen av fågelskådare, golfare, konstnärer och naturälskare gör att företag etableras och växer. Vi har inte lika storvulna planer, men jag är övertygad om att vi kan få byarna och köpingen att blomstra igen. En levande landsbygd genererar också skatteintäkter. 
Vem ska vi bygga för? Någon som redan förälskat sig i vår unika natur? Eller stadsbon som kan bo var som helst? Vi har bara ett Öland.
Eva Dillner, Grönhögen

…och här kommer detaljerna med vidare resonemang.

Bebyggelse ska harmoniera med omgivningen. Dylik formulering hittar man i varenda detaljplan. Här avviker de senaste detaljplanerna för Färjestaden med över 900 nya bostäder centralt och på Däck Roy tomten. En förtätning med urban prägling, en ny identitet ska omvandla Färjestaden till en en välkomnande entré till Öland som upplevs som en sommar- och hamnstad med ett myllrande folkliv. Inom pendlingsavstånd till Kalmar skapas sov-stad, inte bo-stad. Högre hus, tät bebyggelse, parkering under bostäderna. 2,5 och 3,5 våningar. I vissa lägen, är nockhöjden formulerad för att möjliggöra 6,5 respektive 5,5 våningar. Byggnaderna placeras runt gemensamma gårdar vilka är upphöjda för att kunna hysa parkering under. Flera av byggnaderna har ett krav om verksamheter i bottenvåningarna. Andra har krav på förhöjd bottenvåning för att möjliggöra verksamheter eller bostäder.

Bullernivån beräknas överskrida gällande riktvärde för buller utomhus vid fasad. Genom att bygga genomgående bostäder eller bostäder på högst 35 m2 kan gällande riktvärde för buller inomhus uppnås.

Strandskyddet är 300 meter i Mörbylånga kommun, den mest restriktiva nivån. Det är nästintill omöjligt att få dispens utanför detaljplanerat område. Strandskyddet omprövas när man gör om en detaljplan, i tätort är 100 meter oftast tillåtet. Tillgång till stranden för allmänheten är än mer betydelsefull med fokus på sommarstad, hamn, och en förtätad bebyggelse. “Eftersom aktuellt planförslag innebär exploatering inom områden där strandskyddsbestämmelser gäller har kommunen för avsikt att upphäva strandskyddet på följande grunder: – Marken har redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. – Marken behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området. – Marken behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. – Marken behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.”

En urban förtätad stad hör inte hemma på Öland. Däremot en köping med vackra hus och breda lummiga gator, det harmonierar med omgivningen. Eller varför inte en stad som speglar världsarvet, hur man nu skulle gestalta det. Vi är en kolugn lantbrukskommun och staden i världsarvet behöver vara i harmoni med vår unika ö.

Det finns fler aspekter. Kalmar har byggt och förtätat i en rasande takt. Har de fyllt alla bostäder? Har jobben materialiserats? Har skatteintäkterna förverkligats? Preliminära siffror tyder på att inflyttningen inte matchar byggda bostäder, med ett flertal lediga lägenheter. Ett stort frågetecken om det blivit mer jobb i takt med inflyttningen. Skatteintäkterna långsiktigt kanske inte matchar utbyggnaden. Mycket går åt men lite räcker till, oavsett hur mycket skatt offentlig sektor får in, lyckas de alltid hitta nya hål att fylla dem med.

Den största frågan, hur kommer livet se ut efter Corona? Kalmarposten hade en hel sida om verksamheter som står på krisens rand. Butiksdöden i centrum av många städer är ett faktum. Med alla restriktioner har våra vanor förändrats, att handla och mötas på nätet har blivit vardag. Ingen vet hur vi kommer agera när samhället väl öppnar. Men det kommer inte bli som förr. Att då planera en urban stad med butiker i gatuplan är minst sagt ett osäkert kort.

Tillägg 1 mars 2021. Kommunen har svarat i Barometern annars en hel del tummen upp för att vara varsamma med vårt Öland. Det diskuteras i stugorna och det är bra. Igår blev jag videointervjuad för en utbildningsdag på folkhögskolan om världsarvet. Intressant. Jag har funderat en del sen jag skrev insändaren. Bebyggelse ska harmoniera med omgivningen. Dylik formulering hittar man i varenda detaljplan. Hur skulle en stad i världsarvet se ut om man tänkte i de banorna? Min insändare är även publicerad på kulturorganet Alvarsamt.

Tillägg 6 mars 2021. Kommunen förbereder ännu en detaljplan i Färjestaden, rapporterar Barometern, från Östra skolan fram till Räddningstjänsten, mellan Möllstorpsgatan och Åkervägen. Det blir nästa stora bostadsområde, efter de 900 bostäderna i centrala “Kalmar öst”.

Tillägg 13 mars 2021. Ännu en insändare Grattis Färjestaden från Yvonne Berglöf i Ölandsbladet