| | |

Arbetsgrupp cykelleden – Nätverk Sydöland

Dela

Nästa vecka sätter vi igång arbetsgruppen för att punkta upp vad som behövs för att färdigställa cykelleden. Arbetsgruppen består av Peter Strand (sammankallande), Ylva Benderix, Eva Dillner och Hans Sabelström. Ölands kommunalförbund söker möjligheter för finansiering att göra klart. Enligt dem återstår nu sträckorna Grönhögen-Ås och Torngård-Skärlöv.

Jag är rätt säker på att den som cyklar mest härnere i syd är Staffan Lagerström, åtskilliga äro hans inlägg om denna led. Än så länge verkar leden mest användas av lokalbefolkningen och ett fåtal turister. Cykelklubbarna cyklar på landsvägen oavsett. Sträckan ner till Ottenby har i alla fall diskuterats på ett möte med berörda myndigheter, men oklart hur långt de kommit i planeringen. Var man landat efter alla turer om passage förbi Karl den X:es mur är oklart.

Hur gör man en bra cykelled?

Kommentarer och frågor som inkommit

  • karta? var går befintlig cykelled? hur ser planerad dragning ut för resterande led?
  • utförande? optimal bredd? beläggning?
  • hela leden behöver skyltas tydligt
  • toaletter saknas på östra sidan
  • rastplatser?
  • hemsida & information om cykelleden, var hittar man?
  • förstör inte mer vandringsled
  • samverka med dragning E.O.N. och VA

Mer att ta med oss i arbetsgruppen?

Här kommer svaren:

Jag tycker att det behövs regn/vindskydd samt toaletter, regelbundet utmed hela cykelleder. ‘rastplatser’ med sittplatser och soptunna, kan man ju kalla det. Där ska väl även finnas information om de olika orterna aktuella ‘utbud’ och annan turistinfo. 

Det måste upp en skylt här i Ventlinge att cykelvägen svänger ner mellan husen. Är allt för många som missar det och så kör dom rakt fram. Det är just den biten som är farlig att cykla på eftersom kröken vid Theo och Lotta finns.

Se kommentarerna efter inlägget för mer synpunkter!


Lägger till info här allt eftersom det kommer in. Vi hade ett första möte i arbetsgruppen 16 mars. Vi behöver framförallt information. En skrivelse har skickats från kommunalförbundet till regionen för medfinansiering. Vi behöver information om hur man tänkt resterande del. Sträckan Torngård – Skärlöv var ute på samråd, senast jag kontaktade wsp var det paus. Det kom ju in en hel del synpunkter att man helt missat att sträckan är vandringsled, en av Sveriges tolv signaturleder. Södra Öland är vandrarens paradis och vi har ett fantastiskt nätverk av leder. Det går att lägga cykelled utan att ödelägga unika kulturvärden. Ännu en fråga är vad som hänt efter uppstartmöte i höstas mellan alla myndigheter och kommunen för att kombinera VA och cykelled till fyren. Det var ju stor entusiasm då att kunna lösa den gordiska knuten. Hur man tänkte leden söderut från Grönhögen, via Parboäng och förbi muren, är värt en ny runda dialog för att få till en vettig lösning.

close

Följ via epost - alla inlägg

Similar Posts

29 Comments

  1. När man ska utforma en cykelled bör man tänka så här:

    Jag blir utkastad från en DC7:a på 6 000 meters höjd, landar i fallskärm på en cykelled “någonstans i Asien”. När jag borstat av mig dammet från byxorna frågar jag mig…

    Ja, vad frågar jag? Jo, jag frågar mig var fan jag är.

    Denna fråga ska aldrig behöva ställas av en fransman, indier eller sudanes som kommer till Öland för att cykla. Vi som bor här hittar överallt, men en besökare kan vara totalt väck. Alla har inte kartor, gps och broschyrer på fickan.

    Den viktigaste punkten för en BRA cykelled är alltså VÄGSKYLTAR. När du åker en 15 mil lång motorväg nöjer du dig inte med enbart små skyltar som säger att du är på den vägen. Du vill se var du tar av till X och Y och hur långt det är till Z och Å. Så funkar också en cyklist. Var är jag? Hur långt är det till mitt slutmål? Hur kommer jag dit?

    Cykelleden på södra Öland är skamligt dåligt skyltad. Skamligt! På sina håll finns inte en skylt, på andra ställen går leden – enligt skyltarna – på flera ställen.

    Mitt tips: Lär av Bornholm. Där skyltar man precis lika bra – och ofta – som för bilismen. Självklart! Cyklister kan inte behandlas som andra klassens trafikanter. Om så sker förblir Fyr till Grönhögen den halvmesyr den är.

    Se detta blogginlägg från Bornholm.
    https://alvarsamt2.wordpress.com/2018/11/15/bit-for-bit/

    Återkommer med synpunkter på underlag, dragning, målning, toaletter, rastställen…

    soliga!

    Staffan Lagerström

  2. DRAGNING
    Hur drar man en cykelled på bästa sätt? I den bästa av världar drar man den i omväxlande svaga och hårda böjar mixade med relativt korta raksträckor – och upp för stigningar och ned för dalgångar. Så tänker Trafikverket när man bygger vägar för bilar. Vägen ska vara “omväxlande”, dels för att den blir intressantare att köra, dels för att minimera risken för att somna vid ratten.

    Såna tankar är bara att glömma på Öland. Här är landskapet platt och markägarna styr nästan totalt. Här får man lägga den där den går att lägga. Punkt.

    BELÄGGNING
    En bra erfarenhet är att avvika från väg 925 och dra in på cykelleden i Enetri. De första 200 meterna går på ljuvlig asfalt. Cykeln går stadigt, tyst, rullmotståndet är minimalt. När du korsat vägen till Kärra bjuds andra bullar: Nåt slags guppigt oljegrus. Cykeln småvibrerar och efter några kilometers cykling domnar händerna. Först känns det som frysskador, sen förstår man att det är samma slags skador som jobbare vid tryckluftsborrar får med tiden, nåt slags “skakfrossa i blodkärlen”. Samma känsla kan upplevas vid cykling på Torngårdsvägen från öster mot väster. Tävlingscyklister vet vad jag menar: Hela hojen skakar som ett asplöv och man blir till slut skakis själv.

    Såna här detaljer märker inte tant Agda, 89. Hon pumpar sin gamla Monark 1 maj varje år och sen cyklar hon tills snön lägger sig. Hon cyklar i ungefär 8-9 kilometer i timmen. Men man måste förstå hur cyklandet har utvecklats på senare år. I dag går det undan på massor av olika slags cykelmodeller. De flesta kör extremt hårdpumpat för högsta hastighet och minsta punkarisk. Jag kan lova att det är skillnad att cykla i 8 eller 60 kilometer i timmen – men såna hastigheter förekommer i dag. Då är “oljegruset på de traktorvägar som kallas cykelleder” ingen njutning.

    Själv skulle jag förorda “naturliga” ledbitar här och var, alltså mer stiglika leder, smalare och på naturligt eller pålagt underlag, läs “fint grus utan skarpa kanter”. Inte som i Albrunna där man la på “rakbladsgrus”!

    Men att tänka cykelled är mer än att tänka asfaltsorter och grusstorlekar. Att cykla ska vara en njutning, en upplevelse. En bra cykelled är med andra ord ett allkonstverk. Omväxling förnöjer.

  3. DRAGNING
    Hur drar man en cykelled på bästa sätt? I den bästa av världar drar man den i omväxlande svaga och hårda böjar mixade med relativt korta raksträckor – och upp för stigningar och ned för dalgångar. Så tänker Trafikverket när man bygger vägar för bilar. Vägen ska vara “omväxlande”, dels för att den blir intressantare att köra, dels för att minimera risken för att somna vid ratten.

    Såna tankar är bara att glömma på Öland. Här är landskapet platt och markägarna styr nästan totalt. Här får man lägga den där den går att lägga. Punkt.

    BELÄGGNING
    En bra erfarenhet är att avvika från väg 925 och dra in på cykelleden i Enetri. De första 200 meterna går på ljuvlig asfalt. Cykeln går stadigt, tyst, rullmotståndet är minimalt. När du korsat vägen till Kärra bjuds andra bullar: Nåt slags guppigt oljegrus. Cykeln småvibrerar och efter några kilometers cykling domnar händerna. Först känns det som frysskador, sen förstår man att det är samma slags skador som jobbare vid tryckluftsborrar får med tiden, nåt slags “skakfrossa i blodkärlen”. Samma känsla kan upplevas vid cykling på Torngårdsvägen från öster mot väster. Tävlingscyklister vet vad jag menar: Hela hojen skakar som ett asplöv och man blir till slut skakis själv.

    Såna här detaljer märker inte tant Agda, 89. Hon pumpar sin gamla Monark 1 maj varje år och sen cyklar hon tills snön lägger sig. Hon cyklar i ungefär 8-9 kilometer i timmen. Men man måste förstå hur cyklandet har utvecklats på senare år. I dag går det undan på massor av olika slags cykelmodeller. De flesta kör extremt hårdpumpat för högsta hastighet och minsta punkarisk. Jag kan lova att det är skillnad att cykla i 8 eller 60 kilometer i timmen – men såna hastigheter förekommer i dag. Då är “oljegruset på de traktorvägar som kallas cykelleder” ingen njutning.

    Själv skulle jag förorda “naturliga” ledbitar här och var, alltså mer stiglika leder, smalare och på naturligt eller pålagt underlag, läs “fint grus utan skarpa kanter”. Inte som i Albrunna där man la på “rakbladsgrus”!

    Men att tänka cykelled är mer än att tänka asfaltsorter och grusstorlekar. Att cykla ska vara en njutning, en upplevelse. En bra cykelled är med andra ord ett allkonstverk. Omväxling förnöjer.

  4. DRAGNING
    Hur drar man en cykelled på bästa sätt? I den bästa av världar drar man den i omväxlande svaga och hårda böjar mixade med relativt korta raksträckor – och upp för stigningar och ned för dalgångar. Så tänker Trafikverket när man bygger vägar för bilar. Vägen ska vara “omväxlande”, dels för att den blir intressantare att köra, dels för att minimera risken för att somna vid ratten.

    Såna tankar är bara att glömma på Öland. Här är landskapet platt och markägarna styr nästan totalt. Här får man lägga den där den går att lägga. Punkt.

    BELÄGGNING
    En bra erfarenhet är att avvika från väg 925 och dra in på cykelleden i Enetri. De första 200 meterna går på ljuvlig asfalt. Cykeln går stadigt, tyst, rullmotståndet är minimalt. När du korsat vägen till Kärra bjuds andra bullar: Nåt slags guppigt oljegrus. Cykeln småvibrerar och efter några kilometers cykling domnar händerna. Först känns det som frysskador, sen förstår man att det är samma slags skador som jobbare vid tryckluftsborrar får med tiden, nåt slags “skakfrossa i blodkärlen”. Samma känsla kan upplevas vid cykling på Torngårdsvägen från öster mot väster. Tävlingscyklister vet vad jag menar: Hela hojen skakar som ett asplöv och man blir till slut skakis själv.

    Såna här detaljer märker inte tant Agda, 89. Hon pumpar sin gamla Monark 1 maj varje år och sen cyklar hon tills snön lägger sig. Hon cyklar i ungefär 8-9 kilometer i timmen. Men man måste förstå hur cyklandet har utvecklats på senare år. I dag går det undan på massor av olika slags cykelmodeller. De flesta kör extremt hårdpumpat för högsta hastighet och minsta punkarisk. Jag kan lova att det är skillnad att cykla i 8 eller 60 kilometer i timmen – men såna hastigheter förekommer i dag. Då är “oljegruset på de traktorvägar som kallas cykelleder” ingen njutning.

    Själv skulle jag förorda “naturliga” ledbitar här och var, alltså mer stiglika leder, smalare och på naturligt eller pålagt underlag, läs “fint grus utan skarpa kanter”. Inte som i Albrunna där man la på “rakbladsgrus”!

    Men att tänka cykelled är mer än att tänka asfaltsorter och grusstorlekar. Att cykla ska vara en njutning, en upplevelse. En bra cykelled är med andra ord ett allkonstverk. Omväxling förnöjer.

  5. Tusen tack för all din kunskap Staffan! Ja det är ju en utmaning att få med allt härnere. Leden som går norrut från Grönhögen är väl asfalt? Är den tillräckligt bred?
    Ska bli intressant att få veta hur de tänker och planerar för slutförandet, när de väl hittat pengar.

  6. Tusen tack för all din kunskap Staffan! Ja det är ju en utmaning att få med allt härnere. Leden som går norrut från Grönhögen är väl asfalt? Är den tillräckligt bred?
    Ska bli intressant att få veta hur de tänker och planerar för slutförandet, när de väl hittat pengar.

  7. Ja, leden norr ut från Grönhögen är belagd med asfalt. Fin led, men nästan enda snutt som är nåt att hissa till skyarna på södra ön. Leden är mer än tillräckligt bred.

    På mitt favvoställe Bornholm är leden bitvis mycket smalare, kanske bara en dryg meter. Men där är folk födda på hoj, man vet hur man cyklar. Man kan möta familjer med småbarn som kommer trampande som kanonkulor. Alla vet sin plats på leden och hur man möts och kör om.

    På Bornholm “målar man in cykelled på vägen” – om det inte finns utrymme bredvid vägen att bygga led på. En sån cykelled kan vara bara en halvmeter bred. Men det räcker, för de gör så på båda vägsidorna. Cyklisterna har alltså sin givna plats – nästan överallt. Vid vägarbeten kan bilisterna rödljusstoppas, medan cyklisterna får gräddfil förbi jobbet. Det handlar om “cykelkultur” och en sån finns inte på Öland -. ännu.

  8. Ja, leden norr ut från Grönhögen är belagd med asfalt. Fin led, men nästan enda snutt som är nåt att hissa till skyarna på södra ön. Leden är mer än tillräckligt bred.

    På mitt favvoställe Bornholm är leden bitvis mycket smalare, kanske bara en dryg meter. Men där är folk födda på hoj, man vet hur man cyklar. Man kan möta familjer med småbarn som kommer trampande som kanonkulor. Alla vet sin plats på leden och hur man möts och kör om.

    På Bornholm “målar man in cykelled på vägen” – om det inte finns utrymme bredvid vägen att bygga led på. En sån cykelled kan vara bara en halvmeter bred. Men det räcker, för de gör så på båda vägsidorna. Cyklisterna har alltså sin givna plats – nästan överallt. Vid vägarbeten kan bilisterna rödljusstoppas, medan cyklisterna får gräddfil förbi jobbet. Det handlar om “cykelkultur” och en sån finns inte på Öland -. ännu.

  9. Ja, leden norr ut från Grönhögen är belagd med asfalt. Fin led, men nästan enda snutt som är nåt att hissa till skyarna på södra ön. Leden är mer än tillräckligt bred.

    På mitt favvoställe Bornholm är leden bitvis mycket smalare, kanske bara en dryg meter. Men där är folk födda på hoj, man vet hur man cyklar. Man kan möta familjer med småbarn som kommer trampande som kanonkulor. Alla vet sin plats på leden och hur man möts och kör om.

    På Bornholm “målar man in cykelled på vägen” – om det inte finns utrymme bredvid vägen att bygga led på. En sån cykelled kan vara bara en halvmeter bred. Men det räcker, för de gör så på båda vägsidorna. Cyklisterna har alltså sin givna plats – nästan överallt. Vid vägarbeten kan bilisterna rödljusstoppas, medan cyklisterna får gräddfil förbi jobbet. Det handlar om “cykelkultur” och en sån finns inte på Öland -. ännu.

  10. Finns mycket att lära om cykelleder. Vi har lite att ta tag i. Tacksam för all din kunskap. Att lägga remsor vid vägkanten är ju en kanonlösning. Då blir det plogat på vintern också. Gruppen börjar med att följa upp vad som hände efter mötet med väg/va ner till fyren samt var samrådet Torngård/Skärlöv landade. Enligt wsp blev det ju aldrig klart eftersom pengarna tog slut och de informades att sträckningen var ovanpå signaturvandringsleden. Vi efterlyser kartor…

  11. Finns mycket att lära om cykelleder. Vi har lite att ta tag i. Tacksam för all din kunskap. Att lägga remsor vid vägkanten är ju en kanonlösning. Då blir det plogat på vintern också. Gruppen börjar med att följa upp vad som hände efter mötet med väg/va ner till fyren samt var samrådet Torngård/Skärlöv landade. Enligt wsp blev det ju aldrig klart eftersom pengarna tog slut och de informades att sträckningen var ovanpå signaturvandringsleden. Vi efterlyser kartor…

  12. Finns mycket att lära om cykelleder. Vi har lite att ta tag i. Tacksam för all din kunskap. Att lägga remsor vid vägkanten är ju en kanonlösning. Då blir det plogat på vintern också. Gruppen börjar med att följa upp vad som hände efter mötet med väg/va ner till fyren samt var samrådet Torngård/Skärlöv landade. Enligt wsp blev det ju aldrig klart eftersom pengarna tog slut och de informades att sträckningen var ovanpå signaturvandringsleden. Vi efterlyser kartor…

  13. Finns mycket att lära om cykelleder. Vi har lite att ta tag i. Tacksam för all din kunskap. Att lägga remsor vid vägkanten är ju en kanonlösning. Då blir det plogat på vintern också. Gruppen börjar med att följa upp vad som hände efter mötet med väg/va ner till fyren samt var samrådet Torngård/Skärlöv landade. Enligt wsp blev det ju aldrig klart eftersom pengarna tog slut och de informades att sträckningen var ovanpå signaturvandringsleden. Vi efterlyser kartor…

  14. Finns mycket att lära om cykelleder. Vi har lite att ta tag i. Tacksam för all din kunskap. Att lägga remsor vid vägkanten är ju en kanonlösning. Då blir det plogat på vintern också. Gruppen börjar med att följa upp vad som hände efter mötet med väg/va ner till fyren samt var samrådet Torngård/Skärlöv landade. Enligt wsp blev det ju aldrig klart eftersom pengarna tog slut och de informades att sträckningen var ovanpå signaturvandringsleden. Vi efterlyser kartor…

  15. Att utforma en cykelled är ett skapande, du har helt rätt. Golfbanor har banarktitekter som ser till att det blir en upplevelse. Mna måste tänka helhet, inte bara pusselbitar.

  16. Att utforma en cykelled är ett skapande, du har helt rätt. Golfbanor har banarktitekter som ser till att det blir en upplevelse. Mna måste tänka helhet, inte bara pusselbitar.

  17. Länk till Staffans inlägg där man hittar några filmer om cykling https://alvarsamt2.wordpress.com/2021/03/16/en-cykelled-bor-vara-ett-stycke-naturens-teater-inte-en-transportstracka/

    Efter att ha sett filmen från Bornholm https://www.youtube.com/watch?v=0BtWL87OQT4 ” Denna lilla film visar två saker. Dels att en led inte behöver vara bred, dels att den ska finnas i stort sett överallt – som en självklar del i ett vägsystem.” tänker jag att vi har en del att lära.

    Jag gillar hur man lägger cykelleden på båda sidor av vägen och markerar med röd asfalt. Då blir det ju även plogat på vintern och lättare underhåll. Man måste tänka helhet, inte bara enstaka pusselbitar. Med lite vägledning kan resterande cykelled bli riktigt bra.

  18. Länk till Staffans inlägg där man hittar några filmer om cykling https://alvarsamt2.wordpress.com/2021/03/16/en-cykelled-bor-vara-ett-stycke-naturens-teater-inte-en-transportstracka/

    Efter att ha sett filmen från Bornholm https://www.youtube.com/watch?v=0BtWL87OQT4 ” Denna lilla film visar två saker. Dels att en led inte behöver vara bred, dels att den ska finnas i stort sett överallt – som en självklar del i ett vägsystem.” tänker jag att vi har en del att lära.

    Jag gillar hur man lägger cykelleden på båda sidor av vägen och markerar med röd asfalt. Då blir det ju även plogat på vintern och lättare underhåll. Man måste tänka helhet, inte bara enstaka pusselbitar. Med lite vägledning kan resterande cykelled bli riktigt bra.

  19. Synpunkter från Facebook:
    Så bra att ni jobbar med denna fråga!
    Utseendet på eventuella räcken/staket som sätts upp borde kunna passa in bättre i omgivningen än de klassiska väg-räcken som använts vid partiet förbi golfbanans kalkbrott/sjö.
    Har du förslag eller bild på vad som skulle kunna sättas upp i stället?
    Vi ställde samma fråga till projektledningen när man satte upp de (fula) räckena utmed cykelvägen förbi badplatsen vid Södra Bruket. Då fanns inga andra alternativ eftersom det ställs särskilda krav för trafiksäkerheten. Finns tydligen krav på hållfasthet mm.
    Det känns som ett typiskt svar från några som inte orkar lägga mer tid på det. Däremot kan jag förstå att det finns en budget och att det som sitter där nu var billigt och bra. Men som sagt fult.
    Letade lite snabbt och hittade till exempel detta:
    https://byggkatalogen.byggtjanst.se/produkt/trafikracken-trafikavsparrningar/kulturjern-pollare-och-rorstolpar/102599
    Men det är säkert alldeles för dyrt…
    Eller ett gärdsgårdsräcke?
    https://www.smekabcitylife.se/produkter/racke-staket-och-skydd/racke-och-skydd/gardsgardsracke/
    Ett tredje alternativ:
    https://www.stangselbutiken.se/sv/raecken/kulraecke-flex-handledarkrok-svart-76.php
    Det var säkert så att de varken hade (ville lägga ner) tiden eller pengarna för att ändra. Vi föreslog också ett träräcke, men som sagt, svaret var att det inte var tillräckligt. Jag ifrågasatte (förstås) svaret eftersom det är cyklar vi pratar om, men räcket ska klara en bil på villovägar var svaret då.

  20. Synpunkter från Facebook:
    Så bra att ni jobbar med denna fråga!
    Utseendet på eventuella räcken/staket som sätts upp borde kunna passa in bättre i omgivningen än de klassiska väg-räcken som använts vid partiet förbi golfbanans kalkbrott/sjö.
    Har du förslag eller bild på vad som skulle kunna sättas upp i stället?
    Vi ställde samma fråga till projektledningen när man satte upp de (fula) räckena utmed cykelvägen förbi badplatsen vid Södra Bruket. Då fanns inga andra alternativ eftersom det ställs särskilda krav för trafiksäkerheten. Finns tydligen krav på hållfasthet mm.
    Det känns som ett typiskt svar från några som inte orkar lägga mer tid på det. Däremot kan jag förstå att det finns en budget och att det som sitter där nu var billigt och bra. Men som sagt fult.
    Letade lite snabbt och hittade till exempel detta:
    https://byggkatalogen.byggtjanst.se/produkt/trafikracken-trafikavsparrningar/kulturjern-pollare-och-rorstolpar/102599
    Men det är säkert alldeles för dyrt…
    Eller ett gärdsgårdsräcke?
    https://www.smekabcitylife.se/produkter/racke-staket-och-skydd/racke-och-skydd/gardsgardsracke/
    Ett tredje alternativ:
    https://www.stangselbutiken.se/sv/raecken/kulraecke-flex-handledarkrok-svart-76.php
    Det var säkert så att de varken hade (ville lägga ner) tiden eller pengarna för att ändra. Vi föreslog också ett träräcke, men som sagt, svaret var att det inte var tillräckligt. Jag ifrågasatte (förstås) svaret eftersom det är cyklar vi pratar om, men räcket ska klara en bil på villovägar var svaret då.

Leave a Reply

Your email address will not be published.