Före mig själv?

with 1 Comment

Ibland vet jag inte varför jag drar igång saker. Men så småningom klarnar sikten. Det är ju ett bra tag jag ruvat på idén att blogga, men har inte riktigt fattat vad jag skulle göra med den. Ett projekt som lämpar sig väl för mitt sätt att skriva är att använda bloggen som grovmanus för nästa bok. Mitt sätt att skriva är inte ett-två-tre punktat, utan mer som ett personligt flöde, som om du sitter i soffan bredvid mig och vi konverserar och filosoferar över baljor med te.

Boken jag precis gett ut heter VÅGA LEVA. Vad blir nästa projekt då? Osökt trillar titeln in VÅGA DÖ. Som egentligen är andra sidan av samma mynt. För att verkligen våga leva måste vi också våga dö. Nu behöver det ju inte vara så gravallvarligt, jag tänker mer att det handlar om att våga släppa taget, vara med i nuet, bryta gamla mönster osv.

Det är som i naturen. Rensar vi inte i trädgården får de nya skotten ingen luft, ingen näring, de får helt enkelt inte plats. Gamla strukturer går inte att bygga om i evighet, till slut måste vi börja om på nytt. Allt i livet är ett kretslopp, för att nya friska vindar ska kunna komma in i våra liv, behöver vi släppa taget, låta något dö. Det kan vara relationer som vi är färdiga med, jobb som inte längre när vår själ, aktiviteter som förlorat sin glans. De var kul förr, men under resans gång har lystret och patinan blivit matta. Så ge dig hän och rensa innan du blir utmattad!

Det känns som jag hittat en ny leksak. Bloggen kan utformas och utforskas, det är vi alla på nätet som skapar framtiden. Häftigt! Jag vill gärna ha feedback och kommentarer. Jag har valt att granska alla inlägg innan de publiceras. Med tanke på all spam som florerar på nätet hoppas jag du förstår att jag inte är ute för att censurera, bara hålla tråden till ämnet och diskussionen på ett värdigt språk.

One Response

  1. candela
    |

    jag läser bakåt i din blogg ..intressant att följa ditt tankeflöde